Att placera Jeanette Wintersons Solstriden i kategorierna fantasy och/eller ungdomsbok, är onödigt och begränsande – den har mycket att erbjuda en vidare läsekrets men vinner på en del litterär erfarenhet.
Det hela börjar den dagen Jack fyller tolv, året är 1601, platsen är London. Plötsligt förs han bort för att användas i onda makters tjänst i en mörk verklighet fylld av magi och (al)kemi. Jack är Magikerns utvalde, den Strålande Pojken med vars hjälp allt ska förvandlas till guld, men han vägrar utföra onda handlingar och tar istället som sin livsuppgift att rädda mänskligheten. En mängd människor och varelser står på hans sida, och en gigantisk väv av ’all världens och tidens’ legender, sagor och myter, med inslag av religion, historia och vetenskaper, rullas upp.
Parallellt med sinnebilden av en väv av berättelser, finns en tids- och rumsaspekt som framkallar bilden av en så kallad palimpsest, ett medium där tidigare texter skrapas bort för att ge plats åt nya men ändå lämnar tydbara spår. I berättelsen om Jack framträder spåren av kung Midas, Pythian i Delfi, Odyssén, den heliga jungfrun och modern, Fågel Fenix, olika typer av uppståndelser, Aladdin, St. Göran och draken, medeltidens härskare och vetenskapsmän, naturfenomen, Jack och bönstjälken, Frankenstein, Alice i underlandet och många fler.
Bland varelser som byter skepnad och magiska krafter möter man en och annan riktigt udda figur eller företeelse. Fladderögonen som irrar runt sedan de rymt ur sin glasförvaring och de två halva laboratorieskapade människorna är spännande bekantskaper. Flickan Silver som stoppas i en tunna med kvicksilver och blir till oändligt många Silvrar innan vetenskapsmännen lyckas lösa hennes splittrade problem, målas fram i en fascinerande bild.
Traditionellt ingår tidigare berättelser i olika omfattning i senare tiders, i Solstriden imponerar mångfalden – det kan uppfattas som en missionerande intension från författarens sida att förmedla så många som möjligt. Oavsett om man uppskattar mångfalden är det en bragd att skapa ett mönster och att knyta trådarna så att de håller hela vägen.
Avsedd målgrupp är 9-12 år. Språket karaktäriseras av långa krångliga meningar, begrepp och företeelser som åldersgruppen normalt inte är förtrogen med. Att översättaren, erkänd och erfaren, inte har ungdomsböcker som specialitet kanske är en bisak. I en intervju med henne framgår att hon vid ett annat översättningstillfälle tagit kontakt med författaren, som svarat: ”översätt bara exakt vad det står”, kanske finns det en tanke bakom, kanske är det engelsk tradition. Med lite erfarenhet vänjer man sig vid språket, som är rikt, berättande och målande, och läser helheten. Som 11-årig skulle jag naturligtvis läsa boken på ett annat sätt, om jag inte redan efter ett par sidor skulle ställa den i bokhyllan. Som litteraturvetare tycker jag att det är inspirerande att upptäcka alla spår.
Baksidestexten, troligen exakt översatt från det engelska originalet, innehåller, vad jag kan se, uppgifter som inte stämmer med bokens innehåll. Handlingen utspelar sig 1601 och inte 1660, magikern kallas i boken Magikern och inte Magus. Men i en handling där varelser byter skepnad och Tidväktaren har makt över tiden har det ingen större betydelse…
—————————————————————————————————————————————
Solstriden
Författare: Jeanette Winterson
Omslag: Mats Minnhagen
Översättning: Ulla Roseen
Förlag: Rabén & Sjögren 2010
Antal sidor: 333
Smakprov: smakprov.se
ISBN: 978-91-29-67526-9
Köp: Jämför priser