
Bästa kompisarna Natalie och Will är båda olyckligt kära. De är 15 år gamla och har varit bästa kompisar sedan de var små, men helt plötsligt känner Natalie att hon inte alls vill bara vara kompis med Will längre – hon har blivit kär i honom! Hur talar man om för någon som man varit vän med så länge hur det ligger till? Vågar man det eller riskerar man att förlora sin bästa kompis om han inte känner likadant?
Natalie vet inte hur hon ska göra och grubblar ett bra tag tills hon ser en film som handlar om en man som hinner dö innan han bekänner sin kärlek till kvinnan i sitt liv. Då bestämmer sig Natalie för att berätta för Will, men något väldigt oväntat och ovälkommet händer precis när hon tagit mod till sig: innan hon ens har hunnit få ur sig mer än några ord vräker Will ur sig ”Jag tror jag är bög.”!
Mitt i sin egen hjärtesorg biter Natalie ihop och försöker vara den goda vännen och stödet som Will behöver just nu. Han är fundersam över sin läggning och bombarderar Natalie med frågor via sms medan hon bara gråter över att ha fått sitt hjärta krossat. Hur ska hon gå vidare nu? Kommer hon att berätta för Will om sina känslor? Och vad händer med deras vänskap i sådana fall? Och kommer hon att stå vid hans sida när han kommer ut, vilket händer i princip mitt på skolgården inför alla som befinner sig där? Läs ”Hemligt kär” så får du veta hur det går för Natalie och Will!
Hemligt kär
Författare: Joanna Kenrick
Illustratör: Julia Page
Förlag: Argasso
Antal sidor: 65
ISBN: 9789186579227
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Ella har flera stycken morbröder och alla ser likadana ut och är lika tråkiga, alla utom Tommy. Åh, vad hon gillar Tommy! Hon får presenter av honom, de hittar på en massa roliga saker tillsammans och han kallar henne Lill-Zlatan, fast han är inget vidare på fotboll. Men en dag är det nån som heter Steve hemma hos Tommy. Vilken tråkig typ! Och han går aldrig hem! Ella gör sitt bästa för att göra livet surt för Steve så att hon ska få ha Tommy ifred.
Inte någonstans i boken nämns det att ämnet är homosexualitet eller ens att Steve är Tommys pojkvän. Men det är förstås det som är meningen, även om man också kan läsa boken som en ren svartsjukehistoria. Och den är bra hur man än ser den eller förstår den. Pija Lindenbaum gör en viktig insats när hon visar upp ett homosexuellt par som den helt naturliga sak det är.
Man kan möjligtvis anmärka på att Pija Lindenbaums karaktärer fångar upp många stereotyper. Tommy friserar folk, är dålig på fotboll, säger ”raring” och är mycket mer färgglad än de andra morbröderna. Steve framstår som ”mannen i förhållandet”, medan Tommy är den där lite feminina och roliga gaykompisen som blivit en stereotyp roll för homosexuella i moderna berättelser för vuxna. I barnberättelser är homosexuella ännu så ovanliga att jag inte tycker att det framstår som något större problem. Bättre en något stereotyp framställning än ingen alls, kanske?
Lill-Zlatan och morbror raring
Författare & illustratör: Pija Lindenbaum
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129664850 alt. Klumpe Dumpe-utgåvan 9789129669299
Köp: t.ex. på Adlibris (1 | 2) eller Bokus (1 | 2)
Idag börjar Pridefestivalen i Stockholm, en festival där firandet på olika sätt används för att förbättra hbtq-personers livssituation och rättigheter. Vi på Barnboksprat vill också vara med och fira, och vi gör det genom att under veckan presentera böcker som vi tycker passar in i ämnet. Det kommer bland annat inlägg om en kille i klänning, böcker med regnbågsfamiljer och lite andra funderingar och boktips! Alla inlägg kommer att prydas av fina regnbågsloggan som vår egen Malin Skals har ritat.
Vi på Barnboksprat önskar er trevlig läsning och en härlig augustivecka!
Om du inte är bekant med vad hbtq står för eller helt enkelt vill veta mer så klicka dig vidare till Stockholm Pride
Här är uppföljaren till Jösta och Johan; nu har det gått en tid och nu är det dags för dottern Junior att börja förskolan! Som alla andra barn har hon längtat länge och ser verkligen fram emot att få börja. Hon möts av grodfröken Knut och får en egen hylla med krok, det får mig att minnas min första dag på lekis när jag blev visad min plats i hallen och symbolen jag hade vid min hängare var en segelbåt. Det är viktiga saker det där!
När Junior kommer in i leksalen till de andra barnen är det en del som blir rädda för henne för de tror att hon är en livsfarlig krokodil! Men sen tar nyfikenheten överhand och de börjar fråga ut henne; ”Varenda en viftar med sina händer och vill ha svar. Junior önskar att hennes föräldrar hade stannat kvar.” De frågar om hennes mamma och pappa, om hennes föräldrar är snälla…de förställer sig nog att Juniors föräldrar är två jättekrokodiler skulle jag tro. Men Junior berättar att hon har två pappor, att de bor i ett hus nere vid ån och att papporna är fem respektive nästan tre meter långa. Hon berättar också att pappa Johan ryter när han blir arg: ”Ni ska höra pappa Johan när han blir arg och ryter, jag brukar putta ner honom i ån, det är tur att han flyter”. Kompisarna tänker att de inte vill träffa Juniors pappor, för de är säkert jättefarliga!
Rätt som det är har dagen gått och de hör att Juniors pappor har dykt upp! Alla barnen ropar hjälp och springer och gömmer sig och darrar av skräck…men det är något helt annat än farliga krokodiler som tittar in: nämligen två snälla giraffer med långa halsar som barnen får åka rutschkana på! Vilken fantastiskt bra avslutning på den första förskoledagen!
På det sista uppslaget i berättelsen får man se när alla förskolebarnen promenerar hem med sina familjer, och där finns alla möjliga familjekonstellationer. Det är inga som helst konstigheter att Junior har två pappor, att någon bara har en förälder, att någon tas om hand av sin gammelgammelmormor. Huvudsaken är ju att man har en familj – hur den än ser ut!
Jag tokgillar alla böcker från Sagolikt bokförlag, de är så härligt befriade från en massa gamla förlegade tankar och regler om hur allt ska vara och får mig att fundera och diskutera med min familj om frågor som uppkommer när vi läser boken. I Junior börjar förskolan är det flera saker jag tänker på och gillar: att Junior är en tjej (ja, jag var tyvärr så fördomsfull att jag först automatiskt tänkte att Junior var en kille), att grodfröken på förskolan är en han och att det inte är någon som tycker att det är konstigt att Junior har två pappor istället för en mamma och en pappa. Illustrationerna är underbara måste jag också nämna!
Ett extra plus är att det följer med en cd-skiva med berättelsen inläst i två versioner; en originalversion och en godnattversion!
Junior börjar förskolan
Författare: Anette Skåhlberg
Illustratör: Katarina Dahlquist
Förlag: Sagolikt bokförlag
Antal sidor: 20
ISBN: 9789197892711
Köp: jämför priser
Stella är snygg, populär och har ganska bra självförtroende. Hon skulle kunna få vilken kille som helst om hon bara ville, men hon är bottenlöst förälskad i sin bästa vän Sigrid. Det måste döljas till varje pris, men det är inte så lätt när man nästan spricker av kärlek och längtan!
Det här är en bok som verkligen känns. Kärleken är så fint beskriven och boksidorna formligen dryper av Stellas vånda. Vad ska hon ta sig till? Vad kommer Sigrid att göra om hon fattar? Tänk om det blir slutet för deras vänskap – nej, det får inte hända! Stella gör sitt bästa för att bli kär i Sigrids bror Hannes i stället, men det vill sig inte alls.
Så hittar Stella Agnes via internet och börjar en mailväxling som blir till stort stöd för dem båda. Agnes är 85 år och numera änka, men hon har varit gift med en man i många år trots att hon egentligen hela tiden älskat Maj. Maj är död sedan många år, men Agnes har hittat en ny kärlek i Ester. Stella stöder Agnes i beslutet att fria till Ester, nu när samkönade äktenskap är möjliga, och Agnes hjälper Stella att våga acceptera sin läggning och närma sig Sigrid, när tecknen på att kärleken kanske är besvarad faktiskt börjar komma.
Det händer nu är rakt och ärligt berättad. Det är vackert, spännande… och bitvis rodna-på-bussen-ekivokt (ja, för jag läser oftast på bussen).
Jag tyckte verkligen om den här boken! Jag skulle kunna skriva att det är för att normbrytande kärlek behöver ta mer plats i litteraturen, men i själva verket är det för att den är så bra! Och det stämmer ju också att normbrytande kärlek behöver få mer utrymme, så det ger förstås plus i kanten i min bok. Jag tycker att inte bara ungdomar, utan även föräldrar och lärare borde läsa den här boken för att få hjälp att tänka till kring hur man bör och inte bör förhålla sig till ungdomar som ”kommer ut”.