Jag skriver B-uppsats på min kurs i litteraturvetenskap just nu och har inriktat mig på temat döden inom barnbilderböcker. Jag trodde i min enfald att det skulle vara svårt att få tag i böcker men det finns faktiskt en hel del och ämnet är inte alls tabu. Från tankar om livet och döden till djupaste sorg – precis som livet kan vara är de skildringar som jag stött på.

Som många andra småbarnsföräldrar så tror jag de flesta kan känna igen sig då jag säger att barn redan börjar fundera över döden i 3 års ålder. De kanske frågar varför det ligger en död fågel i trädgården och varför den dog. De kanske undrar var mormor är nu när hon är död osv. Jag har plockat ut tre böcker som riktar sig till lite större barn, 5-8 år och är alla väldigt olika. För många av oss människor är det viktigt med ritualer och ceremonier vid sorg och så är det naturligtvis för barn också. Det är ett sätt att hantera sorgen.

I Mitt svarta liv av Amanda Eriksson så handlar det just om ritualer. Ett barn, som jag förmodar är en flicka, följer med sin mormor på mormoders kusins begravning. ”Efter begravningen blev alla glada”, står det i texten och det är lite uppsluppen stämning efteråt. Det visas i både bild och text då mormor skrattar medan hon står med andra släktingar och pratar. Att det faktiskt kan vara en riktigt trevlig upplevelse förstärkts då flickan kommer hem till morfar och utbrister; ”Du missade världens fest”.
Nu tycker inte morfar om begravningar men han har hittat en död mus och flickan bestämmer att de ska begrava musen, precis som på en riktig begravning. Sagt och gjort, en hel massa saker ska vara iordning innan. Vänner och familj bjuds in och det blir en fin ceremoni ute i trädgården då musen ska begravas. Men så plötsligt blir allt så verkligt för den lilla flickan då hon inser att den lilla musen aldrig mera kommer att få leva. Hon får springa iväg en stund då tårarna väller fram. Jag tycker det här var väldigt fint skildrat och hur olika vi kan uppleva sorg. Mormors gamla kusin väckte inga nära känslor hos barnet men hon fick genom leken leva ut de känslor och tankar hon ändå bar på och inte kunde kanske uttrycka i ord. När musen skulle läggas i den kalla jorden blev allt väldigt klart för henne var döden egentligen innebar. En mycket finstämd bok med roliga bilder att titta på.

Våra svenska barn möter ofta döden i samband med att ett husdjur dör eller en nära familjemedlem men runt om i världen dör människor också av svält, våld eller i krig. Jag fann en barnbok på biblioteket som handlar om Andra världskriget. Rose Blanche var en liten grupp av människor som satte sig upp mot Hitler. Alla avrättades.

Här får man följa en flicka som heter just Rose Blanche, samma som bokens titel, som lever i Tyskland just under pågående krig. Det berättas från ett barns synvinkel och det är endast vi vuxna, med facit i hand som vet historiens gång. Rose förstår inte allt som sker omkring henne då soldaterna tar över staden. En dag tar hon sig genom skogen och fram till ett koncentrationsläger där hon ser flera utmärglade människor bakom taggiga stängsel. Rose börjar gömma mat och medan hon själv blir magrare och magrare så ger hon bort mat till barnen på lägret. Så en dag försvinner Rose då hon är utanför de taggiga stängslen.
”Skuggor rörde sig bland träden. Det var svårt att se dem, men soldater ser fiender överallt…”
Befrielsen är alltså nära då det kommer soldater med andra uniformer och främmande språk men flickan kommer emellan en strid. Plötsligt finns inte flickan längre men våren kommer, blommorna blommar och livet går vidare. Varken i text eller i bild ser vi att flickan är död. ”Ett skott hördes” är det enda vi har som ledtråd. Det är sista bilden vi ser av flickan. Bokens sista blad är en vacker sommarbild, för övrigt är alla bilder i boken detaljrika och vackra, men sista bilden bär spår av taggiga stängsel som är sönder. ”Rose Blanches mamma väntade länge på sin lilla flicka”.
 Min egen tolkning av boken är att den handlar om godhet och inte ondska. Flickan följde sitt hjärta av godhet men belönades med döden men en god gärning lever alltid kvar och vem vet hur många liv hon räddade genom att skänka mat från sin egen ranson. Kanske ingav hon också hopp till fångarna som mötte henne vid stängslet att det även finns godhet i världen.

Den sista boken jag vill nämna är den mest tragiska barnbok jag någonsin läst.
Farväl Rune av Marit Kaldhol & Wenche Oyen är en bok med inga försköningar eller tröst. Bilderna är dramatiska och ibland suddiga som minnesbilder eller drömsekvenser. Texten är egentligen utformad som en gullig saga vilket gör att kontrasten till den kalla verkligheten blir så brutal. Rune och Saga är bästa vänner och de bor grannar. Varje dag traskar Rune ut från sitt röda hus och går över till Sara för att leka. De drömmer om att gifta sig som vuxna. De leker mamma, pappa och barn tillsammans nere vid sjön. Men så blir Saras vantar blöta och hon måste hämta nya. När hon kommer tillbaka har Rune drunknat. Det finns ingen lindring i varken text eller bild. Rune är borta – för alltid. Det finns ingen tröst. Sorgen är så påtaglig – i både bild och text att jag fick tårar i ögonen och en klump i halsen medan jag läste. Den är så där kvävd och hemsk som sorg kan vara när man helt plötsligt mister någon man älskar. Förtvivlan i flickans ögon på en bild är väldigt påtaglig och fylld av ångest.

En svart-vit suddig bild av en naken ihopkurad pojke med en nalle i famnen får mig att tänka på vilken hemsk känsla det måste vara att stoppa ned ett barn i en kista. Jag känner stort motstånd till att läsa den här boken för mina egna barn och då är jag ändå öppen för att prata om det mesta. Men den här boken öppnar alla mina moderskänslor inför rädslan att förlora mina barn och den fruktansvärda känslan vill jag inte möta i en barnbok. Om en barnbok skapar ångest istället för en må bra känsla, ja då lägger jag den ifrån mig men i studiesyfte var den intressant att se vilka egna gränser jag hade i mitt läsande.

Mitt mörka liv
Författare & illustratör: Amanda Eriksson
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 26
Utgivningsår: 2007
ISBN: 9127105814
Köp: t.ex. på Adlibris

Rose Blanche
Författare & illustratör: Roberto Innocenti
Antal sidor: 26
Förlag: Raben & Sjögren
Utgivningsår: 1985
ISBN: 9129575443
Köp: t.ex. på Adlibris men finns bara i engelsk version där.

Farväl Rune
Författare: Marit Kaldhol
Illustratör: Wenche Oyen
Förlag: Fripress
Antal sidor: 26 sidor
Utgivningsår: 1986
ISBN: 91-7896-023-1
Köp: t.ex. på Adlibris men finns bara i norsk version där.

Barnboksprats Malin Skals och Helena Ferry chattar om Stig tittar ut, en bilderbok av Ann-Christine Magnusson och Lars Winnerbäck (ja, just han som också gör musik).

Helena: Åh, vad jag gillar berättelser om äldre och ocoola människor! Stig är en sur gammal gubbe och på många sätt otypisk för en barnbok. Han bor i lägenhet, men undviker sina grannar och umgås bara med sin hamster Björn. Det räckte för att få mig nyfiken på boken!

Malin: Jag älskade stilen direkt, illustrationerna var häftiga och färgglada trots att boken handlar om en ensam sur gubbe. Det inger liksom lite hopp till storyn också. :)

Helena: Eller hur! Boken går ju mycket ut på det, att det finns hopp till och med för en sur gammal gubbe som tror att en hamster är den enda vän han kan få. Men innan man kommer fram till det ryms en hel del svärta i berättelsen. Kanske är den lite väl mörk för att klassas som småbarnsbok?

Malin: Ja det där är ju svårt. Ska man dölja saker för små barn eller visa mer av verkligheten? Klart det inte är bra att visa allt för svarta saker men jag vet inte om just den här boken är för mörk för de yngsta. Svårt…

Helena: Ja, det kändes i alla fall okej att läsa den med Ava (3 år), men lite konstigt också eftersom jag inte vet vad hon har för uppfattning om döden. Det är ju svårt att förstå. Och nu har jag nästan spoilat, så nu spoilar jag helt: det är alltså hamstern som dör. Stigs ende vän. Men det blir ett fint slut i alla fall. Och angående det där med de yngsta: boken känns i alla fall inte riktad rakt till dem. Det är kanske mer en familjebok för alla åldrar.

Ska vi prata lite om bokens skapare? Ann-Christine Magnusson, har du läst något av henne tidigare? Inte jag, men jag känner igen böckerna om UppfinnarJohanna, nu när jag googlar på vad hon skrivit. Lars Winnerbäck debuterar som barnboksillustratör i och med denna bok. För mig får han gärna illustrera fler. :) Jag gillar avvägningen mellan realism och fantasi i bildspråket.

Malin: Jag har lyssnat en hel del på Winnerbäcks musik, särskilt för några år sedan. Vet inte om jag kan dra några särskilda paralleller mellan hans musik och sätt att teckna men uttrycksfullt kan vara ett beskrivande ord. Winnerbäcks texter är ju ofta poetiska med inslag av realism och fantasi som du ju faktiskt skriver så jag kan vid närmare eftertanke säga att jag nog kan göra den kopplingen där!

Sammanfattningsvis: vi gillar boken och illustrationerna! :)

Helena: Ja, det gör vi!

---

Stig tittar ut
Författare: Ann-Christine Magnusson
Illustratör: Lars Winnerbäck
Förlag: Opal (2011)
ISBN: 9789172994799
Antal sidor: 32
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Imorgon är det dags för årets Första maj-firande. Första maj är för mig en dag som handlar om att visa att det går att skapa en annan verklighet och att jag själv kan vara med och påverka den.

Här på Barnboksprat vill jag därför lyfta en manga som handlar om just det, men i en drömsk och mild miljö.

Drömmarnas djup av Hisae Iwaoka är en manga där vi får vi lära känna en flicka som märker att hon har hamnat i ett drömland och inte kan vakna, vilket innebär att hon är fast där. Detta är en sentimental, men ändå humoristisk skildring av hur lätt det kan vara att tappa bort såväl sig själv som andra och sedan försöka hitta vägen tillbaka. I drömmarnas djup möter flickan en snabbköpschef i form av en hund i mänsklig gestaltning. Förutom att sälja mat har butikschefen också tagit sig an att förmedla drömmar med hjälp av små söta drömbud. I butiken finns även känslor bevarade för att kunna förmedlas till individer som kommer till den här butiken, som ligger någonstans mellan liv och död. Det visar sig att flickan tycker att det är bekvämt att vara i drömvärlden och hon känner inte direkt för att ta kontroll över sitt liv i den verkliga världen. Men när flickan hjälper butikschefen med sysslorna i snabbköpet börjar hon även att ta ansvar för sina egna känslor. Detta är en berättelse som kommer åt flera känsliga områden. De humoristiska inslagen, som även är lättillgängliga för barn, ger mangan en spännande karaktär.

De karaktärer som dör tillåts leva vidare, men detta är snarare en effekt av människors tankar än av övernaturlig auktoritet . Det är alltså snarare mänskliga handlingar än tilltron till gudomlig makt som skapar förhållandet mellan liv och död. I Drömmarnas djup blir religiös auktoritet något hanterbart och ofarligt. Gud är en gubbe som fastnat i Drömmarnas djup. Han visar sig inte så ofta, men det händer att han går och stjäl chips från snabbköpet etcetera.

Jag skulle även vilja passa på att länka till inlägget Såhär i valtider, med tips på två andra läsvärda böcker dagen innan Första maj: Momo – eller kampen om tiden och Måste ha mer!

---

Drömmarnas djup
Författare och illustratör: Hisae Iwaoka
Svensk text: Kami Anani
Förlag: Ordbilder (2008)
Antal sidor: 192
ISBN: 9789185269075
Köp: t ex på Adlibris eller Bokus
Provläs

För första gången har jag avbrutit sagoläsningen för mina barn för att en bok känts för läskig. Jag gjorde det fundamentala misstaget att inte titta igenom boken ensam först, innan jag läste den för mina barn. Fast den här bilderboken var illustrerad med söt framsida av Ilon Wikland och baksidestexten berättade inte om några hemskheter. Men sen satt jag ändå där med skärrad blick och insåg att jag precis hade slagit ihop boken.

Tänk dig att du har en allra bästa vän. En som alltid står vid din sida och som beskyddar dig när du är rädd. Så är det för flickan som är huvudkaraktär i Den långa, långa resan. Hennes bästa vän är hennes hund. Men tänk dig också att det är krig och att det finns människor som begår onda handlingar runt omkring dig.

Flickan tvingas åka ut på landet, enbart med  hunden vid sin sida, för att krigets verkningar är värre inne i stan där hon bor. Hon åker med tåget till sin farmor, men något har blivit fel, för ingen kommer och möter henne. Som tur är har hon  sin vän vid sin sida och klarar av situationen genom att lifta till sin farmor, som inte visste att flickan skulle komma.

Men det visar sig att de inte är skonade från kriget ute på landet heller. Flickan ser stridsvagnar köra förbi och förstår att hon inte kan känna sig riktigt trygg någonstans. Men hennes vän ger tröst. ända tills något fruktansvärt händer. Hunden kommer inte hem när flickan ropar på honom. Hon går ut för att leta och finner blodiga spår. Död i snön ligger hennes allra käraste vän, ihjälskjuten av soldaterna. Där slog jag ihop boken.

Jag ångrar så att jag inte läste igenom boken ensam först. Det är verkligen en hemsk bok, men jag förkastar den inte för det. Den är skriven år 1995. Alltså ett år då flera barn tvingats flytta från forna Jugoslavien, efter att ha upplevt krig. Mina barn har inte några kompisar som själva upplevt krig, men däremot har flera barn på deras förskola föräldrar som flytt från krig och andra hemska förhållanden. Mitt äldsta barn ställer ibland frågor om vad ”krig” är för något. Jag kan förklara innebörden av ordet krig på ett någorlunda tillfredsställande sätt, men jag kan inte förklara vad det verkligen innebär för de människor som varit med om det.

Det är inte förrän den andra halvan av Den långa, långa resan som vi får veta vad flickan heter, men när man, som vuxen, ser namnet tänds en del kopplingar i hjärnan. Flickan heter nämligen Ilon. Detta är en berättelse om en flicka som tvingas fly från ett Estland i krig.

I Den långa, långa resan får vi en bild av krig, av onda gärningar som skapats av människor. För att skapa förståelse för något så fruktansvärt, behöver en bok att innehålla hemska delar. Däremot hade jag velat att det stod något på bokens baksida om bokens hemska delar. För detta är inte en bok som man läser tillsammans för att få en mysig stund. Det kan aldrig  vara mysigt att läsa om hur någons bästa vän blir mördad. Men jag måste också skriva att boken slutar hoppfullt. Livet för flickan går vidare. Hon kommer till ett land där det inte är krig (Sverige), skaffar sig människovänner och börjar finna mening i livet.

Jag läste färdigt boken ensam och frågade senare mina barn om de ville höra fortsättningen. De ville inte det, men vi har haft ett par samtal om vad krig innebär och jag tror säkert att jag kommer att gå till biblioteket för att låna den här boken igen, vid ett annat tillfälle.

Varje dag började med att hunden sprang ut och såg efter om världen fanns kvar.
Och pinkade lite på den.
Sen sprang den in och såg efter om flickan fanns kvar och slickade henne i ansiktet av förtjusning.
Men en morgon kom hunden inte tillbaka. Flickan hörde den skälla borta på isen och blev orolig. Den skällde och skällde ända tills det hördes skott. Flickan rusade ut…
…och när hon kom ner på stranden fick hon se vad som hade hänt. Soldaterna hade skjutit hunden.
Hur kunde de? Hur kunde man skjuta en liten hund?
För att den skällt på dem kanske, men den ville ju bara vakta henne från kriget!
Och flickan blev alldeles ensam och trodde att hon aldrig skulle bli glad igen. Hon grät och skrek och miste matlusten och kunde inte sova.

---

Den långa, långa resan
Text: Rose Lagerkrantz
Illustratör: Ilon Wikland
Förlag: Brombergs
Antal sidor: 48
ISBN: 9176086844
Låna boken på bibliotek

Hon är elva år och hennes namn betyder glädje. Fast Joy är inte särskilt glad. Hennes mamma har just dött och Gregor hanterar sorgen genom att dricka alldeles för mycket alkohol. Joy skriver ner sina tankar i en bok och ibland ritar hon serier också. Hon fantiserar ofta om sin riktiga pappa i Thailand, som en vacker dag kanske kommer och hämtar henne på sin ädla springare…

Åh, vilken fin bok det här är! Den är hjärtknipande sorglig så att man vill krypa in i berättelsen och krama Joy, samtidigt som det finns ljuspunkter i form av människor som tar hand om Joy när Gregor misslyckas. Inte ens Gregor är helt utom hopp om bättring, så när jag läst klart känner jag att Joy nog kommer att klara sig bra trots allt. Boken är fin även till det fysiska, då den har ett snyggt omslag och ett bokmärkesband som gör att boken känns extra lyxig.

Med Joy till världen vann Viveka Sjögren manustävlingen ”Du är inte ensam!” som utlystes av Libris, Hela människan, Blå Bandet, LP-verksamheten och IOGT-NTO:s Juniorförbund, i syfte att hitta en berättelse som barn med missbruk i sin närhet kan känna igen sig i och som samtidigt förmedlar hopp. Juryns motivering löd:

”I Joy till världen (arbetstitel) blir en mellanstadieflickas mycket specifika livssituation en förtrollande och engagerande bild. Vem som helst som någon gång har känt sig ensam eller övergiven kan leva med i den. Viveka Sjögren gestaltar tillvaron en bra bit bort från storstadsmiljön och ger alla Joys vänner liv och personlighet. Hon visar på fantasins kraft och vågar låta Joy se vuxnas misslyckanden och ansträngningar utan att flytta över ansvaret till barnets axlar. Joy till världen glittrar av hopp och glädje och står på alldeles egna ben.”

Läs mer i pressreleasen.

Ett uppslag ur Joy till världen, klicka för större.

---

Joy till världen
Författare: Viveka Sjögren
Förlag: Libris
Antal sidor: 120
Smakprov: hos Adlibris
ISBN: 9789173870535
Köp: jämför priser

På lördag är det Alla helgons dag, en dag för att hedra alla döda. Att prata om döden med barn är inte alltid det lättaste, men ibland känns det lättare med en bok som utgångspunkt. Vill du ha tips på böcker som handlar om döden kan du klicka dig vidare här nedanför:

Döden måste inte alltid vara så läskig, vilket de recenserade böckerna visar. Däremot kan det hända att det dyker upp en och annan läskig typ här på Barnboksprat de närmaste dagarna. Håll utkik efter bilden som visas här nedanför.

Vi kommer även att uppmärksamma det nordiska litteraturevenemanget Nordisk Biblioteksvecka. Denna vecka sätts berättandet i fokus på bibliotek och skolor runt om i Norden och Baltikum. Årets tema för Nordisk Biblioteksvecka är nordisk mystik, så vi på Barnboksprat hänger på det temat. Välkomna in och kura i höstmörkret!

Nordisk biblioteksvecka

Så mycket vatten finns det på vår jord
att om man tappar något överbord
rätt ner i havet när man åker båt
så är det sällan nåt att göra åt.
Att hitta det man tappat, ja det går,
men bara om man letar tusen år,
om alla som man känner hjälper till,
om man har tur och om man riktigt vill.
Men letar Landgörst, vad han vet,
gör ingen, inte ens i hemlighet.

Den här berättelsen, som är skriven helt på blankvers, handlar om Gubben Landgörst. Han åker i en liten båt och precis i början av boken kommer en stor våg och välter hela båten. Landgörst sjunker till botten och dör…eller vad händer egentligen? Båten sjunker på den åttonde boksidan och det nästan 100 sidor kvar av berättelsen. Så inte kan Landgörst dö, istället får vi följa med honom på en resa mellan liv och död, dröm och verklighet och mellan land och havets botten.

Med Jesper Lundqvists text och Lisa Rydbergs bilder tas vi med ut på en riktigt märklig resa där vi träffar på en hel del underliga typer. Bland annat en nonchalant sjöstjärna, en burdus gammelrosa val, den barska madammen Li och den mytiska K. Vi bjuds också på en hel del filosofiska tankar och resonemang om vad som ger mening till livet. I slutet sätts vi in i ett riktigt existentiellt dilemma.

Och så tänker du dig den här berättelsen med Sven Wollters röst. Ja, det är så bra att Landgörst finns som CD-saga med Sven Wollter som inläsare. Som bonus på skivan får man dessutom med låten Tappad överbord av Hector Projector.

Berättelsen om Landgörst är kanske inte helt enkel att förstå sig på för ett barn. Men å andra sidan är det inte så lätt att förstå sig på den som vuxen heller och det är faktiskt ganska härligt med berättelser som går så långt utanför ramarna som Landgörst.

Det går bra att läsa lite ur Landgörst, titta på bilder eller läsa om hur Landgörst kom till här:

Landgörst

---

Landgörst

Författare: Jesper Lundqvist
Illustratör: Lisa Rydberg
Förlag: Understund förlag
Antal sidor: 109
ISBN: 9789197844901
Köp: jämför priser

Nu har de äntligen kommit, de två nya böckerna i Vem-serien. Den här gången handlar det om riktigt allvarliga saker, men i vanlig ordning har humor och charm en självklar plats i berättelsen.

Fågels farfar har dött. Fågels pappa är jätteledsen och fågel blir också ledsen. I kyrkan är det kallt och prästen pratar och pratar. Efteråt filosoferar fågel kring döden. Döden är konstig. Ingen vet var man tar vägen när man dör, säger pappa. Men fågel tror att farfar blivit en fjäril!

Sen kommer nalle och nalles mormor. ”Ska du dö nu?”, frågar fågel nalles mormor.

Vem är död? är en riktigt fin bok om ett barns tankar kring döden. Den överförklarar inte, utan lämnar på ett bra sätt öppet för diskussion kring ett svårt ämne.

Bilderna bjuder på mer detaljrikedom än de flesta i serien och vi får se att Wirsén tecknar landskap och växter med samma avskalat charmiga stil som karaktärerna har. Och fjärilarna är riktigt vackra!

Jag gillar också verkligen att fågel (rätta mig gärna om jag har fel) inte i någon av böckerna har tillskrivits ett visst kön. Fågel är nog min favorit av alla Vem-karaktärerna, inte minst för det underbara självförtroende hen ger prov på i Vem är söt.

I Vems kompis? kommer det en ny katt till kompisgänget. Fin. Blå. Så tycker nalle. Ja, nalle blir faktiskt lite kär i blå katten. Hon vill att blå katten ska vara hennes kompis. Bara hennes. Men det finns ju andra med i bilden och nallen blir rysligt svartsjuk när hon inte får ha blå katten för sig själv. Ja, hon blir faktiskt rasande och sätter igång att förstöra sandslottet som kompisarna byggt.

Det börjar så bra. Nallen tycker ju om blå katten och vill bara vara snäll. Men så går det så illa. Ibland gör man dumma saker, fast det inte var tänkt så från början. Det blir lätt så när man möts av motgång och saker inte blir som man hoppas. Det kan nog de flesta barn känna igen sig i.

Jag gillar att djuren i serien får ha både bra och mindre bra sidor, sådär som alla har. Vi förstår ju att nallen inte är en dum nalle egentligen, men det kan gå snett även för den bästa. Och det ordnar sig till slut.

Egentligen tycker jag det är trist med evighetslånga bokserier, men när det är så här bra vill man ju bara ha mer och mer! Heja Stina!

» Provläs Vem är död?	» Provläs Vems kompis?

---

Vem är död?
Författare & illustratör: Stina Wirsén
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 32
ISBN: 9789163866890
Köp: jämför priser

Vems kompis?
Författare & illustratör: Stina Wirsén
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor: 32
ISBN: 9789163866906
Köp: jämför priser

Någon gång kommer det att hända. Att någon som barnet tycker om går bort. Ett husdjur, morföräldrar, en kompis. Jag har själv funderat på hur och när man ska ta upp detta. Ska man göra det i samband med att någon dör eller innan - som i förebyggande syfte? Cecilia Svensson har skrivit en berättelse om änglar och det magiska livet bland molnen.

Det är något speciellt med små förlag. Ofta har de ett tydligt mål och inrikting med de böcker de ger ut. Lullaby Förlag är inget undantag. På deras hemsida går det att läsa att deras tanke med böckerna är att barn och vuxna ska ha en mysig stund tillsammans. Dessutom vill de ge ut böcker som handlar om de svåra stunderna i livet.

Boken ”Jag känner en ängel” handlar en en liten tjej som känner en ängel. Det är inte vilken ängel som helst utan det är hennes pappa. Hon berättar att en ängel är någon som först har bott på jorden men sen fått flytta till himlen. Den lilla flickan tar oss med på en berättelse och bjuder även in till samtal. Själva poängen, som jag uppfattar den, är att självklart saknar man sin ängel ibland, och då är det okej att gråta. Men mest av allt gillar änglarna när vi skrattar och har roligt.

Detta är en varm bok som på ett enkelt sätt berättar om döden. Jag älskar att änglarna ser ut som vanliga människor, i vanliga kläder och det är bara vingarna på ryggen som skiljer dem från oss på jorden. Det märks att det är en riktig historia (läs mer här) som ligger som grund till historien. Det märks att Cecilia Svensson har tänkt till över hur hon vill tala om döden med sina egna barn och man känner att detta är en ljus historia med mycket kärlek. Lullabys vision om mysiga stunder och samtal om svåra stunder i livet – går det att kombinera? Ja, absolut! (Dessutom går fem kr för varje såld bok till bokens egen fond hos Barncancerfonden. Bara det värmer i hjärtat.)

 
 

Jag känner en ängel
Författare: Cecilia Svensson
Illustratör: Cecilia Svensson
Förlag: Lullaby Förlag
Antal sidor: 32
ISBN: 9789197886703
Köp: jämför pris här