Namnsdagsflickan är namngiven till Harriet och när hon var 6 år fick hon veta att hon var döpt efter namnsdagen hon föddes på. Efter ett par dagar i total tystnad beslöt hon sig därefter att varje dag heta det namn som var dagens namnsdag. Det är sedan dess Robin har kallat sin lillasyster för Namnsdagsflickan. Sedan en vecka tillbaka ligger Namnsdagsflickan i koma och det är här vi träder in i boken. Genom Robins berättarröst får vi följa händelserna som lett fram till detta.

Robin har tillsammans med vännen Kim under flera års tid skapat en fiktiv värld vid namn Berghendia. Robin har lådvis med tecknade bilder, kartor och figurer vilka alla beskriver denna fantasivärld och Namnsdagflickan var alltid med på ett hörn. Kim och Robins intresse för Berghendia svalnar och Kim börjar istället rita serien om Kassandra Karat – en superhjältinna. När Namnsdagflickan så hamnat i koma så inser Robin till slut att hon kanske är fast i Berghendia och hon måste få hjälp att komma därifrån.

Det här var min allra första grafiska roman och min erfarenhet av manga är högst begränsad men när jag hittade den här boken blev jag bara tvungen att läsa den. Det är en intressant bok där berättarperspektiven varvas mellan Robins berättelse om det som sker i verkliga livet, historien om vad som utspelar sig i riket Berghendia där vi får följa prinsessan Leana av Alvandars ätt samt korta seriestrippar om Kassandra Karat. Alla tre varianter är tecknade och skrivna med olika stilar vilket är en tillgång för berättandet. Varken Robin eller Kim könsbestäms någon gång och bägge avbildas relativt androgynt. Ibland tycks man kunna ana könet på dem, bara för att på nästa sida ändra uppfattning. Ingenting i texten avslöjar heller något om könet men det spelar verkligen ingen roll utan Leandoer skulle lika gärna ha kunnat använt sig av begreppet hen i denna bok.

Det här är en otroligt vacker bok med en säregen personlig stil och jag kan inget annat än att rekommendera den!

Här är en bok med de kvaliteter som jag efterfrågar, där text och bild samverkar så som jag uppskattar. Eva Eriksson är alltid bra och ingen som hon är så fenomenal på att i bild fånga känslor och ansiktsuttryck i ett tidlöst universum. Ulf Nilsson är författaren och de har samarbetat lyckosamt förr och hans texter har en sådan mjuk och ibland lite sorgsen ton och inte sällan märker jag en vardaglig varm humor. I Ensam mullvad på en scen får vi läsa en jagberättelse i en okänd dåtid och där möta en pojke som är sex år och som plötsligt får ett för honom mycket stort dilemma: han ska tillsammans med sin klass medverka i en liten uppvisning. Hela hans väsen motsäger sig detta, han vill helt enkelt inte. Allt annat förlorar sin glädje och han går in i känslan av att vara utsatt för något gruvligt obehagligt. Pojken har en mycket fin relation med sin lillebror som älskar när han sjunger för honom, speciellt en liten sång som pojken själv kommit på. Sjunga och spexa för lillebror är roligt, men inte inför många tysta i en stor mörk sal. Lillebror kommer förresten att spela en stor roll mot slutet av boken och jag finner det intressant när barn gör saker som vuxna inte märker, men som kan förändra allting – till det bättre.

Jag har läst boken både tyst och högt, men även fått den uppläst för mig och när min bror läste den för mina förväntansfulla barn så fick jag en ny upplevelse av boken. Jag uppfattade ännu tydligare det känsliga och tänkande barnets utsatthet och orimliga funderingar om vad som skulle kunna hända i tänkta situationer.

Fröken framställs på ett sympatiskt sätt, en omtänksam person som märker pojkens oro och ger honom en mindre men viktig uppgift i spelet, att iklädd mullvadsdräkt avsluta föreställningen med orden:

Det var den lilla sången,
men nu så är det slut.

Denna uppgift är ändå för stor och otäck och kontrasten blir så tydlig mot de andra barnen, som verkligen ser fram emot att få uppträda. De vågar sjunga och skoja på scen:

Nu började de sjunga. Och de var så duktiga. De sjöng högt och fint. De stampade med fötterna när de skulle och de viftade med armarna och log. Jag var bara en blyg gammal mullvad i sin jordiga hög. Jag kunde bara mumla tyst. Vad var det jag skulle säga? Något om en sång och ett slut?

Pojken lider verkligen, han har värsta scenskräcken, men som just all annan skräck kan den vara övergående. Den känslan när det fungerar, när livsflödet och tryggheten i att finnas i ett sammanhang tar över, den känslan är så väl skildrad i boken. Från rädsla till eufori!

Både Helena Bross och Margareta Nordqvist är två författare inom Bonnier Carlsen som skriver lättlästa böcker för barn som precis börjat läsa själv. Texterna i böckerna är korta och i versaler.

Lilla Lollo ingår i Margareta Nordqvist bokserie om djurkompisar. Hon är både författare och illustratör och har även illustrerat de populära Sigge-böckerna. Som tecknare gör hon bilder av människor, djur och natur med en charmig och gullig ton. Djuren får nästan mänskliga egenskaper vilket gör böckerna extra roliga.

Jag och min 8 åriga dotter tycker mycket om de här böckerna just för att de är så fina men också för att de är lättlästa och okomplicerade till sin handling. En bra första bok att lära sig läsa flytande med.Första bilden man möter i boken är en utsikt över ett litet landskap med Bullerby-känsla där barnen som är vänner bor nära varandra. Det är röda stugor, sommar och grönskande natur. Alla barnen har djur men i denna bok handlar det om Maja som har en katt, vilket vi blev bekanta med i Kattas ungar. Nu ska däremot Maja vara djurvakt åt moster Mias lilla mini-gris under två dagar.Det som gör de här böckerna så tilltalande, enligt mig, är att de inte innehåller några instruktioner om hur det är att sköta djur utan mer hur livet kan vara med ett husdjur. Ansvar, omtanke och kärlek är ett genomgående tema även om det ibland sker saker som kan vara lite mer besvärligt. Tydligen har man allafall inte tråkigt med ett djur i huset. Min snart blivande 5 åring älskar också de här böckerna och jag tror säkert man kan läsa dem för ännu mindre barn eftersom temat med djuren är oftast så intressant för många.

I serien Djurkompisar finns också följande böcker;
HEJA TULLA
BRAVO BELLA
POPPES PINNAR
HOPPA HASSE
KATTAS UNGAR

Författare & Illustratör: Margareta Nordqvist
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgiven: 201203
ISBN: 9789163870040
Finns att köpa på hos Bokus eller Adlibris

Naturen och äventyret står i fokus i denna episkt äventyrliga saga författad av Malte Persson, vuxenförfattare och kritiker och som nu också tagit sig an barnboksgenren via diktens språk, ett språk han behärskar sedan tidigare. Barnböcker i diktform är något som jag tycker mycket om, när det är ett gott hantverk vill säga. Högläsningen kan få en större effekt och bli mer dramatisk om sagan är författad på rim. I Resan till världens farligaste land passeras de hemskaste platser (ofta världens största eller värsta) som går att finna och barnet som lyssnar får bege sig ut till detta och möta en rad varelser och utmaningar, dock med flertalet viktiga visdomsord, som författaren i all vänlighet förser barnet med.

Illustrationerna av den mångsida Rui Tenreiro är både vemodigt vackra och obehagligt skrämmande. Själva bokomslaget är som en sammanfattning av illustratörens förmåga och ger en vink om vad läsaren kan förvänta sig av denna läskiga och sorgesamma bok, som har ett härligt kraftigt papper och kvalitet i både bild och text. Rimmen rullar på rysligt bra, några enstaka gånger hackar jag dock till och det kan bero på uppläsningen så väl som på något annat. Det är trolltagna barn, insekter, skelett, döingar på porträtt och en mycket bedrövad, ensam och moderslösprinsessa. Alla otäckingar är övervägande manliga och det skulle så klart kunna diskuteras. Den maktfullkomlige krigskungen i sitt slott med en total avsaknad av omsorg om dottern, får mig i alla fall att tänka till en stund. Jag lämnar det och inser att boken bär på andra kvaliteter, det ska vara djävligt och hemskt och sedan ett gott slut. Den allra sista sidan blev följaktligen min favoritbild och jag kunde pusta ut från alla läskigheter och tänka så där vuxet, att ett sådant land är tur att det inte finns och samtidigt inse att flertalet av de otäckaste delarna mycket väl förekommer även i vår värld. Barn som hör sagan upplever troligen mindre av varningar och möjlig sensmoral och mer av äventyret, det fantasifulla och det tokläskiga.
Naturen (och dess invånare) i sin kraftfullhet och med sina verkningar, utgör bokens fond. För det är ju så att mycket skrämmande, både i vår verklighet och i sagans fantasi, återfinns i naturen. Jag tänker på hav som blivit många sjömäns grav, skogen med sina troll, träsk som drar ner, ilskna djur, vattenlösa öknar, öar med jättar, berg med otillgängliga slott uppå och sjöar med vattenmonster:

För bortom träsket ligger det en sjö
och i sjön finns det en mystiskt ö
som ligger gömd i magisk dimma.
För att komma dit måste man simma
genom slemmigt slammigt vatten
som är mörkt som vinternatten
och man måste kunna vissa konster
för att lura vattenmonster.

En recension av en vuxen är en sak och kan ofta bli tämligen ordrik och kanske är ibland ett barns uttalande mer givande, såå… här kommer ett av mina lyssnande barns korta men kärnfulla recension i ett enda ord: ”Igen!”

Resan till världens farligaste land
Författare: Malte Persson
Illustratör: Rui Tenreiro
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
Antal sidor: 28
ISBN:9789163869594
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Linda Skugge debuterar som bilderboksförfattare med en liten berättelse om en katt. Hon arbetar vanligtvis som journalist, författare, bloggare, krönikör och PR-konsult. Jag har läst en del av Linda Skugges verk genom åren och har ofta funnit nöje i det, på senare tid har jag dock ibland upplevt en attityd som förbryllat mig. Ett faktum är i alla fall att i hennes böcker virvlar ofta språket fram och bär med sig tankar och åsikter, som kan drabba läsaren på olika sätt och även väcka egna minnen. I God natt, min katt är texten enkel, varm och med en del faktaambitioner och jag känner att vi plötsligt har ett gemensamt intresse: katten. Detta djur, är ett djur som också följt mig genom livet. Känslorna som vävs kring denna säregna varelse är ofta djupa och ingen kattrelation är den andra lik. ”Minnet av en katt kan rymma så mycket: det allra första mötet, leken, en varm nos som tröstar när man är ledsen…” Linda Skugges katt Sebbe blev 14 år och vi får med inspiration från den katten följa glädje och sorg i bokens katt Sebbe som blev 6 år.

Det är en jordnära berättelse som känns äkta om att ha en katt i sitt liv, en katt som behöver vård, skötsel och mycket kärlek. Detta lär oss boken i sin blandning av fakta och berättelse och den passar bra för den som drömmer om en egen liten kattvän. Det kräver ett stort ansvar och ett känsloengagemang, en dag så småningom kommer också en saknad när katten dör. Boken belyser detta oundvikliga på ett fint och lite sakligt sätt. Huvudpersonen, som också är bokens berättarröst, är lågmäld och ömsint skildrad och det känns att katten Sebbe var älskad.

Om någon alls varit i en konstellation av vänskap och kärlek till en djurvarelse av något slag, så kan boken hjälpa till att återuppväcka läsarens egna minnen och den varma tonen kan ge tröst för såväl små som för stora. Jag fällde en tår och mindes en katt, eller snarare flera: Murre, Tuss, Yatzy, Maksim, Artemis, Milou, Morris, Miranda, Murre. Min 10:e katt (Lotus) finns ännu i mitt knä och inget är som en katt, om förmågan att uppskatta en katt finns vill säga. Kristina Digman har illustrerat boken, till mångas lycka förmodar jag. Hon har skapat bilder till flera andra barnböcker genom åren, både andras och så de egna om den lilla naturintresserade Flora. Hennes känsliga bilder lyfter alltid texter till en extra nivå. I detta fall så passar text/bild mycket bra ihop, stämningen förtätas än mer och själva känslan av att älska och sakna en annan liten varelse blir så vackert tydliggjort. Boken vänder sig till åldern 3-6 år, men jag tycker det är bok för alla och lät min 14-årige son läsa den och omdömet blev: ”Man lär sig om katter och sen är det en väldigt fin historia också. Många känslor träder fram. Lite sorglig historia där jag lär känna en katts liv.”

God natt, min katt
Författare: Linda Skugge
Illustratör: Kristina Digman
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
Antal sidor: 32
ISBN: 9789163853647
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris