Jag har precis läst fjärde delen i legenden om bergsdvärgen Tanarog för mina barn. Det är en lite mysig fantasyserie om Tanarog och hans vänner skogsflickan Aina och den gamla levande eken Bladhus, som tillsammans ger sig ut på äventyr.

Tanarog är kortvuxen, lite klumpig och hör egentligen inte riktigt hemma ute i de djupa skogarna och vida slätterna. Men han lyckas ändå komma långt ut i sina äventyr och ju längre man läser i boken desto tydligare visar författaren hur långt man kan komma enbart med godhet, som här personifieras i Tanarog, en mästare på att visa just godhet och välvilja mot andra individer trots att vissa av dem verkar riktigt läskiga.

Men hur snälla, mysiga och spännande böckerna än må vara har såväl jag som mina barn lite svårt att känna med Tanarog. För mina barns del kan det bero på att Tanarog ser ut som en gubbe och för min del att jag tycker att han är en aning mossig och patriarkal. Till exempel beskrivs Tanarogs vän Aina, genom Tanarogs repliker, dels som något vackert att titta på, dels som någon som behöver hjälp att hålla ordning på sig, och det är jäkligt irriterande. Men trots att varken jag eller mina barn är så förtjusta i huvudkaraktären är det ändå inte dåliga böcker. Mina barn är snarare väldigt förtjusta i serien. Det är stort fokus på vännernas gemensamma äventyr och där tänker man inte Tanarogs utseende eller attityd. Så, om jag fick bestämma hade fokus i berättelsen legat på skogsflickan Aina istället för bergsdvärgen Tanarog eftersom hon är mycket häftigare.

Läs tidigare inlägg kring Legenden om Tann

Legenden om Tann: Nidaros vrede
Författare: Niklas Krog
Illustratör: Johan Egerkrans
Förlag: B Wahlströms (2011)
Antal sidor: 100
ISBN: 9789132159770
Köp:  t.ex. från Adlibris eller Bokus

Mitt i dagens Stockholm dyker de upp, varelser och väsen ur folktro, saga och sägen. Barnhemspojken Jack får uppleva rejäla överraskningar, faror och utmaningar. Som läsare deltar vi plötsligt i sökandet efter Jacks föräldrar och blir indragna i nattliga äventyr och fasansfulla möten med väsen vi inte trodde på. Som tur är visar det sig att Jack har förmågor som ingen visste om.

Sommarlovet börjar inte som föräldralöse Jack har tänkt sig: hos en okänd elak släkting. På bussterminalen möter moster Betty på motorcykel, och den lycklige Jack får för första gången åka till hennes verkstad i Gamla Stan. Men den överraskningen är bara en futtig början. Snart får han veta mer om sin egen bakgrund, och när hans unika förmåga kommer i dagen förändras allt. Jack är den förste trolldomskunnige sedan 1600 – talet, vilket öppnar möjligheter att med hjälp av gammal kunskap och goda väsen hitta hans bortrövade föräldrar, samtidigt som han blir en fara och fiende för varelser med ont uppsåt.

Äventyrsserien heter Jakten på Jack men det är sannerligen inte bara Jack som jagas, han själv jagar också sitt eget ursprung, samt efter ledtrådar och sina föräldrar – så vem som jagar vem eller vad känns lite oklart när de två första böckerna är lästa.

Miljöerna som Jack och hans moster Betty rör sig i är hittills inspirerande, och den som inte är hemma i Stockholm får god hjälp av kartan på första uppslaget, bokens bilder och textens miljöbeskrivningar. Valet att använda kulturmiljöer och förlägga huvudäventyren till platser som Gröna Lund, Gamla Stan och Vasamuseet främjar nyfikenhet och fantasi och lockar läsare till egna besök, kanske även till att använda nya sinnen i upptäckandet av andra/egna miljöer.

Man kan säga att berättelsen i text och bild kommunicerar med en mängd andra framställningar där folktrons figurer och magiska ting blandas in i vardagslivet i läsarens samtid, att den för dialogen mellan tid, rum och tradition vidare. Släktskapet med Bo Vilhelm Olsson i Astrid Lindgrens Mio min Mio och med Harry Potter är tydligt, och går man lite längre bakåt i tiden har Jack åtskilliga avlägsna släktingar i såväl sagoserien Bland tomtar och troll och i serien om landet Narnia. Bland ’vuxenlitteraturens dialoger’ kan exempelvis da Vinci-koden nämnas.
Som genre är denna typ av äventyrsböcker ’lite extra’; blandningen mellan vardag, äventyr, folktro och kulturhistoria tilltalar mig, och kanske kräver ämnet en ständig förnyelse för att nya läsare ska kunna identifiera sig med en huvudperson i sin egen samtid. Trots att Jakten på Jack är välskriven, spännande och aldrig blir det minsta långtråkig känns det inte som om den tillför ’det lilla extra’, kanske beror det på mig som vuxen och att jag redan har läst om så många av Jacks släktingar.

I serien har hittills två av fyra böcker givits ut Trolldom i Gamla Stan och Vålnader på Vasaskeppet båda är bra och dagsäventyren är avslutade, men de ingår vidare i ett större äventyr som är det huvudsakliga – sökandet efter Jacks föräldrar. Tyvärr framgår det inte förrän på de sista bladen, som man lätt missar, att man bör läsa dem i ordning och att de inte kan sägas vara fristående. Även om de utkommer relativt tätt så är det lite tråkigt att behöva vänta ett par månader på att få läsa fortsättningen – böckerna borde ha varit samlade i en volym.

Titel: Jakten på Jack; Trolldom i Gamla Stan; Vålnader på Vasaskeppet

Text: Martin Olczak
Bild: Anna Sandler
Förlag: Rabén & Sjögren  (2011)
Antal sidor: 81; 87
ISBN: 9789129672497; 9789129676624
Jämför priser och provläs:

Köp: exempelvis på Bokus  eller Adlibris

Det har regnat jäkligt mycket senaste tiden, som man ju alltid tycker att det gör. Barnen på förskolan där jag arbetar jublar när maskarna flyter upp ur sina gångar. Men vad händer när det inte bara är maskarnas bon som fylls med vatten?

Under Bokmässan 2011 lyssnade jag på samtalet ”Politiskt (in)korrekt för barn och unga” och upptäckte Annika Luthers bok De hemlösas stad. Den stad vi möter är Annika Luthers hemstad Helsingfors och födelsestad för bokens huvudkaraktär Lilja.

När Lilja var en liten bebis inträffade en fruktansvärd katastrof. Efter åratal av global uppvärmning vällde havet in över Helsingfors och beslagtog stora delar av staden. Folket evakuerades till Jyväskylä, som 15 år senare blivit ett tryggt tillhåll för alla de fördrivna finländarna. Men tryggheten har sina nackdelar. Lilja lever i ett strikt övervakat samhälle utan spontanitet. Hon känner sig som inlåst i ett fängelse och börjar söka efter sina rötter i den numera förbjudna staden Helsingfors. Hon vet att pappans syster Sassa blev kvar i den delvis översvämmade staden och då Liljas föräldrar vägrar ge henne svar bestämmer hon sig för att själv söka sanningen. Hon måste bege sig bort från det trygga Jyväskylä till staden där hon har sitt ursprung.

När Lilja kommer till sin födelsestad märker hon att den numera heter Halsingih. Det är en fri, farlig och väldigt blöt stad som är full av människor från olika kulturer. För det är förstås inte bara Finland som drabbats av översvämningar. I själva verket har flera miljoner människor blivit hemlösa och sökt sig till mer landfasta platser.

Till höger om båten tog havet slut. Massiva byggnader reste sig rakt ur vattnet och kastade sina mörka skuggor ända ut över båten. Husen var kusliga, stora och höga, en del hade någon gång varit målade i ljusa färger, andra var av tegel och många hade väldiga skorstenar. Fasaderna var fläckiga av mossor och lavar. Vågskvalpet ekade mellan väggarna och unkna lukter steg ur vattnet under båten.

…

Och så plötsligt förändrades allt. Kanalen vidgade sig och i ett slag vimlade det av människor.

I jakten på Sassa, i denna på många sätt obegränsade stad, lever Lilja tillsammans med en stor indisk familj med bland andra jämnåriga tjejen Manju, hennes intressanta bröder och en gammal farmor som rymmer för att valla getter som inte längre finns.

Det här även en berättelse om det som gått förlorat. Om ett vackert gammalt Helsingfors som är täckt av vatten. Om Manjus farmor som en gång levt i ett numera översvämmat Kerala och alla andra liv som kastats om radikalt. Under bokmässan dök en diskussion kring kategorin dystopi upp. Annika Luther ser inte sin bok som enbart tragisk, utan berättade att det är en bok full av hopp och tänker man efter så visar den ju hur livet går vidare istället för att sluta vid en katastrof. Samtidigt berättade också Annika Luther, som är utbildad biolog, om att vi inte ska glömma bort hur vi beter oss idag. För än så länge är det möjligt att förhindra den här typen av katastrof.

Det här är även en bok som väcker frågor kring hur vi ordnar våra liv. Lilja flyr från en stad där allt är kontrollerat, övervakat och svensson-aktigt perfekt. Annika Luther benämner detta som en resa bort från det ordnade livet till frihet och inte bara en jakt efter Sassa utan även efter sig själv.

Kopplingen mellan en farlig okontrollerbar natur och ett övervakat samhälle är ett intressant tema. För de hör ihop. Yttre faror skapar rädsla, men samtidigt som yttre omständigheter är svåra att kontrollera är folket lättare att styra. Vi kan skapa lagar som får oss att känna oss trygga och försöka bygga upp murar mot allt skrämmande, men när vi väl försakat våra chanser mot moder jord står vi ändå där med byxorna neddragna och inte ens heltäckande FRA-lagar kan skydda oss.

De hemlösas stad
Författare: Annika Luther
Förlag: Söderströms (2011)
Antal sidor: 229
ISBN: 9789515228468
Köp: t ex på Adlibris eller Bokus
Provläs

Min första tanke var att Enrique Fernández serie Den glädjelösa ön är en barnbok eftersom en av huvudkaraktärerna, flickan Eli, möter oss på framsidan med ett lite lekfullt utseende. Det är däremot inte en barnbok, utan snarare en ungdomsserie. Men alltjämt möter karaktärerna oss med en stil som står i rak kontrast till den mörka och hemlighetsfulla ön som handlingen utspelas på. Först kände jag mig lite tveksam till den här kontrasten, men när man väl kommit in i den här världen börjar man tycka om den mer. Den här världen finns på den glädjelösa ön Yulkukany, en plats där känslor gömts undan på grund av det hårda livet i samspelet med naturen som ger men som också tar, till exempel sjömäns liv. Till detta kommer en hel del magiska krafter så som att folkets sorger ger kraft åt en trollkunnig snigelkvinna. Mitt i denna blandning av hård verklighet, ett stormigt hav, magi och otrolig fantasi möter vi de uttrycksfulla karaktärerna Milander Dean och Eli.

Milander Dean kommer till ön i egenskap av geolog. På ön träffar han flickan Eli som inte drabbats av öns glädjelöshet, utan tvärtom är väldigt full av livsglädje och gärna visar det. Milander Dean, som tyngts ner av ett sorgligt förflutet, visar ingen glädje, men är däremot bättre på att visa ilska. Han retar sig på Elis oförståelse för livets svårigheter. Men om någon ska lyckas bryta igenom hans hårda skal, så är det just hon. Men trots att Eli vaktas av den talande katten prins Yemi lurar snigelkvinnan Mama Kindi ute i den mörka skogen och hon är ute efter Elis lycka.

Den glädjelösa ön
Författare och illustratör: Enrique Fernández
Svensk text: Lena Noréus
Förlag: Ordbilder (2011)
Antal sidor: 64
ISBN: 9789185269280
Köp: t ex på Adlibris eller Bokus
Provläs

Vid Hishigaharas 29:e kvarter finns en stor mur och innanför muren tornar en stor skog upp sig. Det berättas en legend om en vindgud som kom till staden och som röjde runt för att sedan stanna kvar och en stor skog växte upp under vindgudens bevakande blick.  Det går rykten om att andar och spöken vistas i skogen. Men den första varelsen som möter oss är en cynisk tupp i kostym som somnat i en trälåda i en gammal stuga med en kamin i mitten. Sedan möter vi Soichi, som luktar människa enligt tuppen, och som samlar poängstämplar då han hjälper andra varelser. Lilje luktar inte människa, trots att hon är ganska lik en.Vi träffar på andar och en hel del mystik. Alla lever de i utkanten och alla vill de betyda något för någon.

Hisae Iwaokas sätt att teckna samt att skapa alternativa världar mitt i verkligheten är väldigt förtjusande. Det är melankoliskt och läskigt samtidigt som det är såväl vackert som charmigt. Det är helt enkelt en härlig manga och jag ser fram emot att få läsa del 2.

Innanför murarna är djur förmänskligade

De japanska "ljudeffekterna" står kvar i den svenska översättning och smälter in i bildspråket

Det här är inte en berättelse för de allra yngsta, men däremot passar den fint till såväl ungdomar som vuxna.

Aomanjuskogen 1
Författare och illustratör: Hisae Iwaoka
Svensk text: Magnus Johansson
Förlag: Ordbilder (2011)
Antal sidor: 208
ISBN: 9789185269259
Köp: t ex på Adlibris eller Bokus
Provläs (OBS provläsningen börjar sist i boken, så om du inte vill veta hur boken slutar ska du inte titta)

Melvin upptäcker två skumma typer som bär på en låda och smyger omkring vid hamnen i den lilla byn Rödinge där han och Anna bor. När Melvin kikar in i lådan upptäcker han att det finns ett havsmonster i den! Det hela är ett mysterium, som Melvin och hans deckarkompis Anna måste lösa.

Böcker för nybörjareläsaren handlar ofta om vardagliga saker och lite mer sällan om spännande äventyr. Detta kan ha att göra med att det är svårare att bygga upp spänning med orden med ett lättläst språk samt att nybörjarläsaren inte har samma förmåga att läsa med inlevelse. Trots detta lyckas författarna och illustratören bygga upp spänning med Anna & Melvin. Texten innehåller en del svåra ord, men den är på lagom nivå för barn som kommit igång med automatiserat läsande.

Den andra boken börjar med en loppis i farbror Olossons sjöbod och fortsätter med en skattjakt! Anna och Melvin hittar nämligen en skattkarta mitt i all loppisbråte. Men varför står det att en gast vaktar skatten? Som du kanske förstår bjuder även den här boken på en hel del spänning.

I berättelsen framträder Anna och Melvin med personlighet. Anna är lite modigare än Melvin och det är inte någon könstereotyp bok där killen går först. Däremot tyckte jag att lite mer fokus låg på Melvin i den första boken, vilket dock vägdes upp i den andra boken där Anna framträdde lite mer. Med hjälp av bilderna framträder personerna som väldigt sympatiska och lite humoristiska. Det finns gott om bilder (svartvita) i böckerna och de följer oss genom berättelsen för att berätta även sådant som vi inte kan läsa oss till. Bilderna är också ganska trevliga ur genusperspektiv och visar Anna som är självsäker och ivrigast att komma iväg och Melvins lite tveksamma och ibland rädda ansiktsuttryck.

Det finns även en pysselbok som hör till serien, vilket är en briljant idé. Pysseluppgifterna är kreativt utformade och barnet får använda sin finmotorik, koncentrationsförmåga, läs- och skrivkunskaper och framför allt sin fantasi. Det är en stor fördel att ha läst böckerna innan man börjar med pysselboken och det gör den till en morot.

Rebecca och Tony Manieri på Bokmässan 2011

Anna & Melvin: Havsmonstret
Författare: Tony och Rebecca Manieri
Illustratör: Jenny Karlsson
Förlag: Egmont Kärnan (2011)
Antal sidor: 60
ISBN: 9789174055528
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Anna & Melvin: Den hemliga skattkartan
Författare: Tony och Rebecca Manieri
Illustratör: Jenny Karlsson
Förlag: Egmont Kärnan (2011)
Antal sidor: 61
ISBN: 9789174055535
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

De busiga lammen Blossom och Rocky nöjer sig inte med att beta på ängen. De vill upp till ängen på berget, där gräset ser grönare ut. Fårhunden Murphy känner väl till Blossom och Rockys djärva och vårdslösa bakgrund. Han vet vilka faror som kan drabba lammen om de beger sig iväg, t ex fallande stenar, vattenfall, syjuntor som vill ha ull (!), turister och vargar. Därför stoppar Murphy lammens rymningsförsök gång på gång. Men skam den som ger sig…

Lamm på rymmen är en gullig, rolig och lite småknäpp bok. Lammen är fantastiskt söta och uttrycksfulla och akvarellbakgrunderna är härliga. Texten är nästan lite sketchartat skriven och den är riktigt rolig, särskilt för oss vuxna. Historien och illustrationerna är lite ”out of the box” vilket gör boken  extra underhållande och intressant. Den kommer hålla för många sagostunder framöver.

Murphy kände till ett och annat om lammen

Lammen träffar på vargen

Lamm på rymmen
Författare & Illustratör: Chris Monroe
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
Antal sidor: 40
ISBN:  9789129679052
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Vad är typiskt för ett kärlekspar som lever tillsammans? Tänk dig två personer. De bor tillsammans, lagar mat tillsammans, sitter och myser i soffan tillsammans och inreder hemmet tillsammans. De är även varandras eviga livskamrater och gör äventyr tillsammans.  Det låter väl som att de har byggt upp ett fint kärleksförhållande?

Det tyckte i alla fall mitt äldsta barn när vi läste berättelsen om Lilla Björn och Lilla Tiger.

Janoschs klassiska berättelse handlar om den lilla björnen och den lilla tigern som bor lite ensligt i en stuga vid en å. Lilla Björn  metar och Lilla Tiger plockar svamp som Lilla Björn tillagar. Så går dagarna. Men en dag hittar de en låda, som luktar banan och därifrån lådan kommer dit vill också Lilla Björn och lilla Tiger. På lådan står det Panama så dit beger de sig, tror de. På sin vandring möter de andra djur och lär sig en del om livet. Vad de däremot inte vet är att de går i en cirkel och efter ett tag ser de ett liten stuga vid en å… Den är lite igenvuxen, men de kommer överens om att detta är deras drömmars mål. Fast de har också kommit fram till att de vill ha en plyschsoffa. Om de bara skaffar sig det så kan de fortsätta sitt perfekta liv tillsammans.

Detta är en söt vänskapshistoria, tyckte jag med mitt normbagage, eftersom berättelsen handlar om två pojkdjur. Men när min son frågade mig om Lilla Björn och Lilla Tiger var kära tvingades jag tänka om lite. För varför skulle det egentligen inte kunna vara en kärlekshistoria? Om ett kärlekspar, som efter att ha fastnat i vardag och vanor, ger sig ut på ett äventyr och finner lycka att ta med sig hem. Även om en bok inte är uttalat hbtq-vänlig måste man kanske ibland ta av sig sina normglasögon och se på boken igen.

Lilla Björn och Lilla Tiger myser i en soffa av plysch

Några andra berättelser med en familjebild som skruvar till hetero-/kärnfamiljsidealet en aning:

I Sockerbullen på Kruskakullen uppfostrar två kvinnor (som inte verkar vara ett par) en massa barn tillsammans.

Spyflugan Astrid bor med en jättestor familj bestående av fastrar och mostrar, kusiner och allt möjligt.

Barnen i Berättelsen om den blå planeten lever i ett enda stort kollektiv bestående av bara barn.

Kärlekshistorian Nu eller kanske Mu handlar om två filurer som kanske är människor,kanske djur eller kanske något annat. De är kanske tjejer, kanske killar eller kanske någonting annat. Men de är kära och de lever tillsammans.

Läs gärna inlägget Så levde de lyckliga i alla dagar…eller? där vi skriver mer om kärnfamiljer, lycka och kärlek.

Kanske sitter du på fler tips?

Berättelsen om när Lilla Björn och Lilla Tiger letar efter Panama heter Våra drömmars land och finns i samlingsboken:

Lilla Björn och lilla Tiger: tre berättelser
Författare och illustratör: Janosch
Svensk text: Gun-Britt Sundström
Förlag: Berghs (1990)
Antal sidor: ca 140
ISBN: 9789150210040
Låna på bibliotek eller köp begagnad. Andra titlar med Lilla Björn och Lilla tiger finns dock att köpa i bokhandel.

En sextonårig flicka har slängt sin mobil över kanten till ett stup och bestämt sig för att själv hoppa efter, övertygad om att hon är ett onödigt misstag. Det svarta kaoset bor i henne och det svarta molnet återkommer gång på gång. Men det finns en motkraft som återkallar, får henne att stanna upp: rösten och den ständiga närvaron av en liten envis skyddsängel ger ny mening och tänder livsgnistan på nytt.

 Brevet om det avslutade livet är redan sänt, mobiltelefonen är kastad och beslutet är fattat. Elsa står på kanten till stupet, några stenar rasar. En liten jävla skitunges röst sabbar allting – hon kan inte hoppa när han ser på.

Sigge smög på henne, men han blev rädd och ropade till. Efter det lämnar han henne inte i fred, tänker inte låta henne försöka igen. Nu gäller det att till varje pris hindra avskedsbrevet från att nå fram till hennes ständigt svikande mamma.

Elsas och Sigges växelvisa berättelse för handlingen framåt, berättelserna bär varandra, lyfter varandra – precis som huvudpersonerna, även om det är Sigge som bär den största bördan. Sigge för en ständig kamp för att hålla det svarta molnet borta från Elsa. HAN smiter efter henne ombord på tåget till Stockholm, utan tanke på pengar eller pappa, tänker se till att hon kommer fram och når sina närmaste livsmål. HON inser att hon inte kommer att bli av med honom, men känner ansvar för att han kommer i trygga händer och tar det ansvaret.

Trots att mötet dem emellan är en ren tillfällighet ter förhållandet sig som en syskonrelation; de följs åt på en resa där målen formuleras efter vägen.

På äventyrliga vägar genomkorsar de vuxenvärldens problem. Med hjälp av fantasi, tur, envishet, livsvilja, godhet och list övervinner de tillsammans både ekonomiska och praktiska svårigheter.

Berättelsen är en saga och ett äventyr i klassisk stil; två barn som ger sig ut på en resa, de håller ihop, möter hinder och råkar ut för svårigheter, mötena efter vägen är oftast goda, de söker något och har mål, de två når sina olika mål och finner vad de söker. Trygga familjerelationer och gränslös vänskap.

Berättelsen slutar lyckligt, men den mörka realismen är ständigt närvarande på ett sätt som inte hör till den traditionella sagan. Att en ung människa skulle vilja avsluta sitt liv var förr otänkbart – fick inte tänkas än mindre nämnas; livet sågs som en gåva av Gud och fick inte slösas bort. Skyddsängeln Sigge har en gudomlig uppgift: att förhindra Elsas mörka tankar och hennes möjligheter att avsluta sitt eget liv genom sin blotta närvaro.

Berättelsens mörka inledning upprör mig, den är svår att acceptera – lika svår som tanken att en ung människa tycker sig leva i onödan. Men utan denna mörka och närvarande realism skulle inte sagan och äventyret fylla särskilt stor funktion – de skulle bli onödiga.

Titel: Hej och tack för ingenting

Författare: Måns Gahrton

Förlag: Berghs Förlag 2010

Antal sidor: 134

Rekommenderad: från 13 år

ISBN: 9789150218633

Jämför priser:

Lygia Bojunga fick Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2004. Tidigare har hon även fått H.C. Andersen-medaljen och det är inte svårt att förstå varför de världar som den brasilianska författaren bygger upp blivit prisade. De är märkliga, hennes världar, med ett väldigt speciellt förhållande mellan människor, men också mellan djur och mellan människor och djur. Dessutom finns kritiken kring hur vi lever i samhället idag med som en extra dimension. De två böcker, som jag ska berätta om nu, skrevs på 1980-talet.

Kompisarna handlar om kaninen Alvar, björnen Sprödröste och hunden Blom-Sofi, som råkat stöta på varandra och blivit vänner. Alvar är ständigt rädd för att bli övergiven efter att hans släktingar ”råkat” tappa bort honom. Blom-Sofi har rymt från sin matte efter att enbart blivit behandlad som en vacker accessoar. Den lojala och stora björnen med en röst skör som porslin har också rymt, men från ett zoo. De slår sig ner tillsammans i ett skjul vid stranden i Rio de Janeiro och upplever svårigheter och glädje tillsammans i takt med att deras vänskap växer. Men Blom-Sofi och Sprödröste vet att det finns människor som letar efter dem och hur ska Alvar våga lita på att vännerna inte försvinner?

Bild ur kompisarna

Den blommiga soffan verkar först vara en berättelse om kärlek. Och det är det också till viss del, men desto mer om längtan och förhoppningar och om att välja väg i livet. Bältan Viktor tycker om att leva sitt liv lite i bakgrunden. I socialt utsatta situationer drabbas han av en fruktansvärd hosta. Men han har ett knep att bli av med pressen: att gräva ner sig i jorden. Där nere stöter han en gång på en trappa upp till en övergiven stad som han både längtar till och fruktar. Viktors hjälte är hans farmor, men plötsligt en dag dör hon då hon försvarar livet i regnskogen. Och så är Viktor kär i den underbart vackra katten Dalva, som i sin tur bara har ögon för sin TV.

I de två böckerna är det karaktärerna, snarare än händelserna, som står i fokus. Den nervösa och tillbakadragna bältan Viktor och den frånvarande katten Dalva bygger upp en spänning enbart genom att samspela. På ett liknande sätt är det i Kompisarna. Det är tre helt olika karaktärer, med helt olika problem, som fastnar för varandra.

En rolig detalj är att björnen Sprödröste finns med på ett litet hörn i Den blommiga soffan också, där han omnämns som en björn med spröd röst som rymt från zoo. Trots att det är helt olika berättelser lever de i samma värld.

Det är, som sagt, en  ganska märklig värld som Lygia Bojunga bygger upp. I Kompisarna och Den blommiga soffan lever människor och djur tillsammans och kan prata med varandra. De delar såväl städer och bostäder som tankar och karaktärsdrag. Men det finns ändå en hierarki mellan människorna och djuren. En del djur är husdjur, som den vackra katten Dalva och andra djur är till och med inlåsta på zoo. Det byggs upp en säregen relation mellan människor och djur, men som samtidigt inte är alltför svår att känna igen från vår egen verklighet med djurförtryck, men också med en påtaglig hierarki mellan människor. Det är även värt att nämna att både Kompisarna och Den blommiga soffan skrevs under militärdiktaturen i Brasilien.

Lygia Bojunga

Kompisarna
Författare: Lygia Bojunga
Illustratör: Sabine Barth
Svensk text: Bo Ivander
Förlag: Opal
Antal sidor: 74
ISBN: 9789172704459
Köp: jämför priser

Den blommiga soffan
Författare: Lygia Bojunga
Illustratör: Sabine Barth
Svensk text: Maj Herranz
Förlag: Opal
Antal sidor: 126
ISBN: 9789172705456
Köp: jämför priser