Ordet magisk lockar mig alltid. Det fyller mig förväntansfullt med något utöver det vanliga – det oväntade, det fantastiska och med spännande äventyr på lut. Familjen Bliss magiska bageri fick mig genast att vilja läsa boken men även Peter Bergtings mycket snygga omslagsbild gjorde sitt. Man vill bara kliva in genom den där dörren och få ta del av de magiska saker som sker i bageriet. Tyvärr blev det inte den höjdpunkt av läsning som jag förväntat mig. 

Familjen Bliss har ett bageri där föräldrarna bakar och tioåriga dottern Rose är den som mest hjälper till och har viljan att lära sig mera. Hennes bröder tycker mest det är jobbigt och lillasyster är fortfarande alldeles för liten. Familjen verkar leva väldigt rutinmässigt och endast för bakandet av kakor, muffins och tårtor men en dag får föräldrarna ett slags uppdrag och måste bege sig iväg. Rose får ansvaret över att vakta den magiska kokboken som är inlåst och får bara hämtas ifall det börjar brinna. Rose ser äntligen sin chans till att få använda lite magiska recept – annorlunda recept som kan göra att människor blir kära eller bara kan säga sanningen. Så dyker moster Lily upp, en avlägsen släkting som påstår sig vilja barnen väl men verkar mest intresserad av att bli känd och förmögen. Kanske med hjälp av en magisk kokbok.

Kathryn Littlewood skriver bra och välformulerat. Kanske lite för väl för jag blir smått galen på alla detaljer kring bakandet och vad alla har för slags kläder på sig. Det mal på. Många scener känns överdrivet barnsliga även för att vara en barnbok. Att föräldrarna reser iväg och lämnar sin butik och barnen i en vecka alldeles gratis kan jag väl köpa som ett slags välgörenhetsuppdrag men de magiska bakverken och dess effekter det får på folket i byn där de bor känns fåniga. Jag blir aldrig som läsare involverad. Den spänning som byggs upp när barnen gör misstag och försöker använda magin för att återställa ordningen blir inte intressant. Rose som karaktär känns lite motsägelsefull ibland. Hon pendlar mellan att tycka att gemenskapen i familjen är bäst och att man inte behöver några trollformler för att nå sin egen förmåga till storhet, till att vara väldigt ytligt intresserad och känna sig osynlig i familjen. Som läsare litar jag inte riktigt på henne.

Känner mig lite besviken på att moster Lily inte var så karismatisk som jag trodde att hon skulle vara som den mystiske främlingen. Att det liksom skulle leda till något riktigt spännande när en utomstående kliver in. Att boken lämnar ett öppet slut för en fortsättning gör mig något irriterad men när man kikar in på Bokus så ser man information om att den engelska versionen som fortsättning finns utgiven nästa vår. Vem vet, kanske den boken blir något mer spännande, bara Rose får lämna det magiska bageriet och göra något annat än baka efter märkliga receptet i det oändliga.

---

Familjen Bliss Magiska bageri
Författare: Kathryn Littlewood
Bokförlag: Alfabeta
Antal sidor: 271
Utgiven: 201211
ISBN: 9789150114072
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Minna börjar gymnasiet och ser sin chans att börja ett nytt liv. Sköta sig. Bli normal. När de presenterar sig för klassen ljuger hon ihop att hon lever ett bra liv och bor med sin pappa i Bromma, fast han egentligen knappt vill veta av henne nu när han har sin nya fru och sina nya barn.

Sanningen är en annan. Minna har klarat sig själv hela sommaren när mamma har varit på psyket. Och även om det har varit knapert har det varit bra mycket bättre än när mamma är hemma, för då måste Minna ta hand om henne också. Nu har hon bara behövt tänka på sig själv och på Eddie förstås. Eddie är typ hennes pojkvän, även om det inte riktigt är uttalat så och hon vet att han har andra. Men hon behöver honom! Och han behöver henne. Vem skulle annars stjäla mat från skolbespisningen och ta med hem så de får äta middag?

Bryta om är en hemsk berättelse om en ”vanlig” svensk tjej som ingen riktigt ser. Lärarna bryr sig bara om ifall hon är närvarande i skolan eller inte. Ingen ser hur illa det är ställt – inte ens Minnas pappa, som hon har viss kontakt med. Och själv berättar hon ingenting. Det kan hon bara inte.

Det blir svårt för Minna att vara en normal och skötsam tonåring. Hon måste tänka på så mycket annat, som att ha mat för dagen och att förhoppningsvis inte bli vräkt från lägenheten. Dessutom förstör den där Emma Larsson alla möjligheter för Minna att bara smälta in. Hon är så irriterande perfekt och hon verkar ha precis allt. Alla älskar henne och hennes ord är klassens lag. När Minna inte engagerar sig i klassfest och lära-känna-aktiviteter blir Emma missnöjd och krig utbryter mellan tjejerna.

Det här är en riktigt gripande och spännande bok. Det är frustrerande läsning; Minna vill ju verkligen sköta sig, hon är en bra tjej, men på grund av omständigheter som ingen tonåring borde utsättas för är det så svårt, så svårt.

Vill du läsa den? Jag fick tag på boken via Bookcrossing och nu undrar jag vem som vill ha den efter mig? Jag skickar den gärna till någon (inom Sverige) som lovar att läsa boken, skriva en kommentar på bookcrossing-sidan och sedan lämna den vidare! Först till kvarn som mailar helena [punkt] ferry [snabela] barnboksprat [punkt] se får den! Nu har jag hittat en mottagare!

---

Bryta om
Författare: Åsa Anderberg Strollo
Förlag: Alfabeta (2007)
ISBN: 9789150108255, eller som pocket: 9789150109764
Antal sidor: 314
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris (pocketversionen)

Det här är andra boken om Sven. Jag har själv inte läst den första men den finns recenserad här.

Sven käkar mat är helt enkelt en matodyssé. Sven sitter i matsalen och vill inte ha sina äckliga potatisar men han är hungrig! Han går till kiosken och köper en rem men då kommer några stortjejer och kräver honom på den. Bageriet, tänker han, där brukar jag få gratis marsipandeg… Vi får följa Sven på hans färd mellan olika ställen där han konfronteras med alla varianter av föda i försök att stilla sin hunger.

Det här är en äkta bilderbok där varje uppslag är fyllt med otaliga små detaljer att titta länge på. Själva storyn är väldigt vardaglig och ger barnet en chans att få följa med genom kända och kanske okända miljöer och att få se all den mat och alla de olika sorters människor som Sven möter. Att kunna peka och känna igen sig och framför allt att paxa de olika sakerna att äta som finns. Själv fick jag inga godsaker då de naturligtvis hann paxas!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Natten mellan tjugoförsta och tjugoandra december är den längsta på hela året. Och vad passar väl bättre kvällen till en sådan natt än berättande. I min farmors barndomshem, liksom i många andra torpar-  eller statarhem i början av förra seklet fanns det bara en bok med berättelser. Men det var en ganska tjock bok och den var full med fantastiska berättelser om långa äventyr, vackra platser och otroliga hjältar. Den finns i många hem nu också, en del har dock ratat den och andra har liknande böcker med fantastiska berättelser. Jag tänker förstås på bibeln.

Berättande och religion har varit tätt knutna till varandra genom historien. För vad hade religion varit utan berättande? Visst kan man säga att någon form av gud kan ha tagit kontakt med oss människor, men för att det ska bli en religion behöver ju fler få veta om det och få det berättat för sig. Då återstår att att välja om man vill tro på berättelserna som sanna, använda dem som sagor eller rata dem helt.

Vid midvinter kommer jag att berätta om jesusbarnet, som en saga. Det kommer också att bli en annan klassiker: Viktor Rydbergs Tomten. Och tomten har ju sin gåta, som man kan välja grad av religiositet för att svara på, precis som med jesusmyten.

 

Står där så grå vid ladugårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej et lär båta,
över en underlig gåta.

 

 

Men något lite nyare  vill jag bjuda på också, nämligen Lurix av Eva Lindström. Den är förvisso från 1996, men ny jämfört med Tomen och definitivt ny jämfört med berättelsen om Jesus.

Lurix handlar om vänskap, att ta hand om varandra och att inte behöva vara ensam. Alltså ganska passande till den traditionella bilden av julen. Lurix är ett ovanligt djur som hamnat vilse mitt i en öde skog. Hen vet ej vem hen är eller var hen ska. Men då kommer djurvännen, en ensam kvinna, och tar med sig Lurix hem och plåstrar om de skador som Lurix fått. Kvinnan letar i böcker för att ta reda på vem det kända djuret är medan Lurix gör sig hemmastadd och en vänskap byggs upp mellan de två ensamma individerna. Så kommer det sig att såväl Lurix som kvinnan finner någon att titta på TV och äta ostbågar tillsammans med.

Det är en berättelse med lugn och språket befinner sig i barnets värld. Bilderna är mörka och Lurix är egentligen ganska ful, men det är en väldigt fin och mysig berättelse och en del spänning blir det också, särskilt när en djurparksdirektör vill föra bort den ovanliga Lurix.

Tomten
Författare: Viktor Rydberg
Illustratör: Harald Wiberg
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 32
ISBN: 9789129655919
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus
eller låna på bibliotek

Lurix
Författare och illustratör: Eva Lindström
Förlag: Alfabeta (1996)
Antal sidor: 26
ISBN: 9177124928
Låna på bibliotek eller köp begagnad

När jag var hemma med en förkyld Ava (3 år) kom passande nog ett bokpaket på posten så vi fick glädjas åt några nya böcker. Anna-Clara Tidholms böcker om den söta nallen tänkte jag att de kanske skulle vara i enklaste laget, medan jag gissade att Åsa Karsins böcker om Lilla Lena skulle vara perfekta just nu, eftersom Ava nyligen besökt doktorn och eftersom vi pratat om att mamma och pappa går till frisören (Ava själv blir än så länge klippt av mig).

Jag började läsa Lilla Lena är doktor och läste sedan böckerna om nallen. Sen ville Ava läsa böckerna om nallen om och om igen. Lilla Lena är frisör har jag fortfarande inte fått läsa för henne, hon vägrar. Jag fick läsa Lilla Lena är doktor en gång till mot att jag lovade att de inte skulle kräkas. Med andra ord fick jag läsa ungefär halva boken… och där är det stopp. Hon vill inte höra om Lilla Lena.

Nallen är däremot högintressant. I Grattis! fyller nallen tre år, precis som Ava gjorde nyligen. Ava tycker det är jätteroligt att nallen har kalas och får paket. I Okej! följer vi med nallen ut på ett picnicäventyr.

Anna-Clara Tidholm kan konsten att skriva barnsligt och kreativt på ett alldeles naturligt och berättelserna är precis som barn, vad som helst kan hända och fokus kan hamna någon helt annanstans än man väntar sig. Grattis! och Okej! är underbara böcker!

Nu kommer dom, med hela födelsedagen. Grattis! säger dom. Med grattistårta och present.

Ett extra plus för att Tidholm fått in en manlig dagisfröken (som dessutom är röd, medan den kvinnliga är blå). Jag önskar bara det fanns fler i verkligheten!

I böckerna om Lilla Lena leks det doktor respektive frisör. Jag gillar uppslagen som visar alla saker man behöver till leken och jag kan tänka mig att vetgiriga små också tycker om att lära sig vad alla specialprylar är, heter och hur de används. Jag tycker också att Lena är riktigt söt. Men böckerna i sig är faktiskt inte särskilt söta. Jag förväntar mig faktiskt en viss gemytlighet från böcker riktade mot de allra yngsta. Allt kanske inte måste vara sockersött och gullegull men jag vill att kontentan av det hela ändå ska bli något positivt. I böckerna om Lilla Lena är det inte så. Lilla Lena leker doktor börjar charmigt med att Lena och Lillebror (som får vara Syster, vilket förstås är en trevlig genuspoäng även om det också blir förvirrande…) plåstrar om stackars gosedjurskatten som gjort illa tassen. Komikpoäng till att bilden på resultatet visar en katt som har plåster och bandage precis överallt utom just på tassen – barn tillåter sig ju ofta utsvävningar från ursprungsidén när de leker. :) Sen blir lillebror sjuk och kräks. Då är det inte roligt att leka doktor längre, så mamma får rycka in. Sen slutar boken så här:

Då känner doktor Lena att hon också har ont i magen.

Vad nu då, en doktor kan väl inte bli sjuk?

Jo, det är tydligt det.

När det gäller Lilla Lena leker frisör, som jag alltså inte ens fått läsa för Ava, gillar jag först att Lenas kompis Svenne har långt hår. Men det görs tydligt att han har det för att han inte vågar gå till frisören och när han får kort hår på slutet är allt som det ska. Vägen dit är faktiskt inte så trevlig. Kolla bara på bilden. Ser det ut som att ”Lena kammar så fint och försiktigt”? Och Svenne ber faktiskt Lena att bara klippa på låtsas, men så blir det inte. Den här boken slutar åtminstone med att båda är glada, men också med att vi fått veta att långt hår inte är riktigt rätt för Svenne, vilket man lätt tolkar beror på att han är kille. Inte för att det uttalat står så, men för att det följer normen så väl.

Nalle-böckerna är helt underbart charmiga och tillhör nu hela familjens favoriter. Lilla Lena, nä. De är inte ett dugg charmiga. Och varför ska förresten Lena prompt kallas lilla hela tiden?

Så ja, jag håller faktiskt med min treåring.

FLIPP: Nallen
FLOPP: Lena

---

GRATTIS!
Författare & illustratör: Anna-Clara Tidholm
Förlag: Alfabeta (2011)
ISBN: 9789150113372
Antal sidor: 32
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

OKEJ!
Författare & illustratör: Anna-Clara Tidholm
Förlag: Alfabeta (2011)
ISBN: 9789150113365
Antal sidor: 32
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Lilla Lena är doktor
Författare & illustratör: Åsa Karsin
Förlag: Alfabeta (2011)
ISBN: 9789150112870
Antal sidor: 24
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Lilla Lena är frisör
Författare & illustratör: Åsa Karsin
Förlag: Alfabeta (2011)
ISBN: 9789150113150
Antal sidor: 24
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus