Den senaste i den långa raden böcker om Molly handlar om att resa. Bäst av allt tycker hon om att gå, men vi får också se henne cykla, segla, åka spårvagn, tåg, luftballong och rymdraket. Varje uppslag bjuder på en animering i kartong och en lista med detaljer att leta efter i bilden.
Det första som slår mig är att boken är mycket mer avancerad än de tidigare Molly-böcker jag och Ava läst, och att det är helt omöjligt att veta något om den om man köper den på nätet utan att bläddra i den först. Beskrivningarna från förlaget och nätboklådorna är ytterst sparsmakade och därför ser jag min chans att i konsumentupplysningens goda anda få bidra med en bättre. Jag tycker inte man ska vara tvungen att antingen köpa grisen i säcken eller pallra sig iväg till en bokhandel och hoppas att boken man är nyfiken på finns. Det finns visserligen ett smakprov hos smakprov.se, men det är skrattretande intetsägande. Vi får fram- och baksida, samt ett uppslag där de rörliga kartongdelarna helt saknas. Dåliga produktbeskrivningar på nätet är något som irriterar mig enormt och jag hoppas att vi går en ljusare framtid till mötes beträffande sådant.
Jag medger att det är en smula orättvist att nämna detta i en recension av en specifik bok, då det gäller all illustrerad och/eller aktivitetsförsedd barnlitteratur. Sådant vill jag se innan jag köper och det är vansinnigt synd att det inte går ihop med att handla på nätet.
Nåväl. Lite mer om Molly flyger och far: en riktigt bra animering är när Molly cyklar. Kolla:
Man snurrar på ett hjul åt det håll pilarna pekar och Molly fortsätter glatt att cykla så länge man snurrar. Benet pumpar upp och ner och kedjan rullar.
Tåget är också häftigt:
Hjulet snurrar och röken puffar, men det känns icke användarvänligt att man trots pilar åt ena hållet bara kan snurra ett halvt varv och sen måste vända.
Övriga animeringar är Molly som går (fast det ser mer ut som att hon står och gör saxhopp), åker båt med vind i seglen (du drar ut en flik så att båten guppar fram över vattnet), åker spårvagn (även här drar man ut en flik), flyger luftballong med eldsflammor (du drar nedåt och ballongen åker upp) och till sist drömmer hon om att flyga rymdraket i en grand final-popup:
På baksidan av boken står att den är för barn från 18 månader. Ava är 16 månader och hon är väldigt fascinerad av boken, men så fort hon får chansen kommer hon att slita ut kartongdelarna. Vill du ha boken hel föreslår jag att du ger den till ett lite äldre barn med stillsamt sinnelag, men är det okej att den trasas sönder kommer den alldeles säkert vara jätterolig åtminstone så länge som det fortfarande finns något att slita ut.
|
|



Det bästa med ögongodis är att det inte behöver vara lördag för att man ska få äta det. Böckerna i berätta-serien är visuella karameller du kan sluka tillsammans med ditt barn varje dag!
Det var en andaktsfull stund när jag plockade upp Berätta om havet och Berätta om bondgården ur paketet de anlände i. Jag ville njuta av dem en stund, bläddra lite försiktigt och insupa dem ordentligt innan jag överlät dem i Avas inte fullt så ömma vård. Berätta om djurungar var lättare att ge henne, eftersom den kom från biblioteket redan befann sig en bra bit från det skinande nya skicket. Det finns en bok till i serien, Berätta om bygget, men den har vi tyvärr inte läst ännu.

Vi föll pladask för böckerna, både jag och Ava!
Ava blev också förtjust. Vilka märkliga böcker! Tjocka, härliga kartongsidor med glada färger. Flikar överallt som gör bläddrandet och framför allt ihopslagandet till en utmaning – hur ska det vara egentligen? Underbara bilder, med sköna upphöjningar och glansig yta som skiljer sig från bakgrunden. Det här är böcker att uppleva med alla sinnen!
Konceptet är väldigt enkelt egentligen. Pekbok deluxe, kan vi kalla det. Ett uppslag visar en rad djur eller saker som passar in i temat tillsammans med korta men beskrivande benämningar – “pickande hönor”, “fårhund som skäller”, “fin röd spade”, “prickig fisk” eller “smygande lejonunge”. Till vänster finns en stor flik med en uppmaning, till exempel “Räkna!” eller “Hitta!” eller “Välj!”. Under fliken hittar man uppmaningar i stil med “Hitta suggan som samlar smågrisarna” eller “Vilken båt gillar du bäst?”
Varje bok avslutas med en sorts sammanfattning på ett dubbelt så långt uppslag, man viker ut det så det blir fyra sidor i stället för två. Där finns också Avas favoritdel, luckorna. Luckan ger en ledtråd till vad som döljer sig bakom. Det är riktigt kul gjort i böckerna om bondgården och djurungarna, men i boken om havet är det omöjligt att gissa utifrån ett abstrakt mönster om det ska vara en fisk eller en ål eller vad det är.

Sista uppslaget i Berätta om havet.
Tittar man för mycket på vad som faktiskt står i den här boken kan man luras att tro att den inte passar så små barn som Ava (15 månader). Hon kan inte riktigt räkna eller motivera vad hon gillar bäst ännu, men böckerna ger utrymme till väldigt fri läsning. Det går alldeles utmärkt att härma djurläten eller peka på pippin i stället om man föredrar det. Jag är faktiskt lite kluven till såna här konkreta uppmaningar i böcker, jag kan känna mig lite överkörd av dem och det blir lätt att jag läser det som står trots att det är roligare att prata fritt.
Jag gillar verkligen alla tre böckerna! Berätta om havet är allra finast, men det är roligare för Ava att titta på djuren och härma djurlätena i Berätta om djurungar och Berätta om havet. Jag är väldigt nyfiken på Berätta om bygget också, men jag hittade den inte på biblioteket, så vi får väl se om jag skaffar den på annat sätt.
En sak irriterar dock: I Berätta om bondgården får vi se bonden och bondens fru:
Hitta bonden och hans traktor, brrmm, brrmm!
Hitta bondens fru – vad gör hon?
Bonden har en traktor och “bondens fru” står och gullar med en kyckling. Jag tänker då rakt inte prata om “bondens fru”, de är ju bönder båda två och jag utgår från att traktorn är bägges, så det så.

Att förlegade könsroller ska vara så svårt att slippa undan!
Men som sagt, tills vidare bryr jag mig ändå inte så mycket om vad som står under flikarna, utan pratar fritt på en nivå som passar Ava bättre.
Jag har redan lagt in en massa bilder men har fortfarande bilder kvar! Jag kan helt enkelt inte sluta visa hur fina de här böckerna är, så här kommer två bilder till:

Bääää, säger Ava, som får många får att härma i bondgårdsboken.
Nu återstår att se hur länge luckorna får sitta kvar. De här böckerna ligger defintivt i riskzonen för att bli sönderälskade.
Berätta om bondgården
Författare: Justine Smith
Illustratör: Belinda Worsley
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 12
ISBN: 978-91-29-67085-1
Köp: jämför priser
Berätta om djurungar
Författare: Justine Smith
Illustratör: Belinda Worsley
Förlag: Rabén & Sjögren
ISBN: 978-91-29-67082-0
Köp: jämför priser
|
|


På öppna förskolan har vi gjort många nya bekantskaper. En av dem är Molly. Tidigare tänkte jag att Ava är för liten för böcker med luckor och flikar, men genom Molly har jag förstått att det är dags nu. Tack vare Molly har vi även börjat läsa den tills nu undanlagda Rundis och Randis leker hela dagen, som Ava tycker är jätterolig.
Både Var är Mollys vänner? och Var är Mollys panda? går ut på att leta efter Mollys vänner bakom olika luckor, men uppläggen skiljer sig en smula. Bilderna är enkla, färgstarka och charmiga och luckorna bjuder på rolig variation.
Böckerna har några år på nacken och är tyvärr slutsålda hos förlaget, men det finns många andra böcker om Molly och Molly flyger och far kommer ut i mars. Mollys (eller Maisys, för på originalspråk heter hon Maisy) mamma är brittiska Lucy Cousins, som fått flera priser och nomineringar för böckerna. Somliga kanske känner igen Molly från tv.
Vill du se hela Var är Mollys panda? kan du titta på den här inläsningen på youtube.
Nu är jag sugen på mer Molly och mer luck- och flikböcker!
Var är Mollys panda?
Författare och illustratör: Lucy Cousins
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 14
ISBN: 9789127081734
Köp: om du hittar den, eller låna på biblioteket (slutsåld hos förlaget)
|
|
Knacka på! av Anna-Clara Tidholm är en riktig småbarnsklassiker som hyllas vitt och brett. Jag måste erkänna att jag var en smula tveksam först, men nu sällar jag mig mer än villigt till hyllningskörerna. Alla barn borde få den här boken!
Jag tyckte inte att boken såg så spännande ut, men efter några genomläsningar insåg jag vilken genial idé den baserar sig på. Utan tillstymmelse till flik eller popup eller päls eller annat extravagant är det här nämligen en superkul aktivitetsbok; man ska knacka på dörrar och se vad som döljer sig bakom dem. Även ett mycket litet barn lär sig snabbt att knacka om du visar ett par gånger först.
Smakprov:

Vi kommer till det lilla huset med den blåa dörren…

…och hittar en massa dörrar. Här är en röd! Knacka på!

Någon inne? Sju kaniner! Äter morot, äter blad.
Jag blev imponerad över hur fort Ava lärde sig att knacka, och att man inte knackar på alla sidor utan bara de som är dörrar. Det är jätteroligt att kunna involvera barn i läsningen redan innan de pratar. Lite längre fram kan man dessutom lära sig färger av boken, eftersom dörrarna har olika färger. Man kan också ta leken vidare utanför boken, Ava knackar till exempel ibland på en riktig dörr här hemma och så svarar jag “Någon inne?”, öppnar och säger “Ja, det är mamma!” eller “Ja, titta hunden!” (om jag har en leksak tillhands). Det behöver man förstås inte boken för, men jag tror det blir ännu roligare av att hon känner igen leken.
Jag ville helst ha böcker med stadiga kartongsidor när Ava var yngre och det bidrog till att jag skaffade Knacka på! onödigt sent. Nu tycker jag bäst om papperssidor och att jag var lite fånig som var så rädd för dem. Givetvis var det lättare att bläddra kartongsidor i början, men Ava lärde sig fort och hon har bara rivit sönder en endaste boksida i hela sin läskarriär.
En annan anledning till att jag tvekade inför boken är att jag inte tyckte att rummen man kommer till såg så spännande ut. Men det är de! Fullt tillräckligt i alla fall. Den som är bekant med Anna-Clara Tidholm känner igen hennes enkla, men ändå charmiga, stil både för bild och text. Det blir liksom poesi av de enkla texterna.
Mina varmaste rekommendationer till denna bok!
|
|
Rundis och Randis vill, som titeln avslöjar, leka. De går förbi Pyttan och ska fråga om hon vill följa med men hon är inte hemma. Då går de vidare till Långis, men Pyttan är inte där heller. Dock vill Långis gärna följa med. De går till Elefant-Elvis, men hittar inte Pyttan där heller. Elefant-Elvis hänger på i letandet.
Alla vänner letar efter Pyttan men hon verkar inte finnas någonstans så de bestämmer sig för att gå hem igen.
När de kommer hem får de en överraskning!
Åter en söt liten bok med roliga luckor att kika in bakom. Man får öppna dörrar och kika bakom grönsaker i grönsakslandet, titta in i indiantältet och i boden…var är Pyttan?
Wilma gillar att dra i luckorna i den här boken så vi försöker vara lite försiktiga så att hon kanske kan ha lite glädje av den längre fram också…
Rundis och Randis vill leka
Författare: Emma Dodd
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 10
ISBN: 978-91-29-67045-5
Köp: Jämför priser
|
|
Blääää! Det säger Randis om nästan allt han äter. Han vill bara ha rosa glass men innan dess måste han äta massor av annat som han inte tycker om. Han säger bläää till allt.
Men till slut…
…sallad, spaghetti och mjölk – allt slinker ner! För vem vill inte ha lite rosa glass till efterrätt?
En supersöt liten pekbok med knappar att trycka på för bläljudet som Randis gör till alla maträtter han blir erbjuden. Fast på slutet säger han faktiskt mmmm, för då fick han den rosa glassen till slut.
Jag kan tycka att det kanske är lite dumt att fresta med efterrätt för att barn ska lära sig äta mat…så det störde jag mig litegrann på med den här boken. Annars är den väldigt gullig med fina bilder och roligt med knapparna med ljuden!
Helena har skrivit om två andra böcker om Rundis och Randis här och här. Rundis och Randis leker hela dagen har vi provat här hemma och Wilma är faktiskt ganska förtjust i den trots att hon är så liten än (7 månader idag). Hon vill gärna dra i sidorna, känner med handen och fingrarna över dem och biter gärna lite också!
Rundis och Randis äter middag
Författare: Emma Dodd
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 8
ISBN: 978-91-29-67044-8
Köp: Jämför priser
|
|
Pusselbitar över hela golvet är något att räkna med om man införskaffar denna bok. Den innehåller nämligen ett fyrabitarspussel för varje uppslag. Handlingen rör saker som Rundis och Randis pysslar med tillsammans med sina vänner och bilderna är verkligen jättesöta. Ava är ännu för liten för att lägga pussel, men hon gillar att bläddra i boken och att tugga på pusselbitarna när de råkar ramla ur… Det ska bli roligt när vi kan pussla på riktigt!

Ava visar ett uppslag ur Rundis och Randis pysslar och pusslar (pusslet är alltså på högersidan, det syns tydligare om du förstorar bilden genom att klicka på den, gå in på knappen “All sizes” på sidan du kommer till och välja större storlek)
Söt bok och pluspoäng för att pusselbilderna faktiskt finns under pusslet också (fast i bara två färger) så att man kan läsa boken även om pusselbitarna skulle ge sig ut på egna äventyr. Jag gillar att boken slutar med att berätta att Rundis och Randis mest av allt gillar att läsa böcker, men jag saknar ett uppslag när de lägger pussel. För nu pusslar de ju faktiskt inte, om man ska vara sån.
|
|
Öppna en dörr så att Rundis och Randis hoppar fram, dra i en flik så att Elefant-Elvis åker ner för rutschkanan och vicka på en annan så att Rundis och Randis gungar gungbräda – detta och mer kan du göra i Rundis och Randis leker hela dagen som är en stor aktivitetsbok med fina och färgglada illustrationer. Ava vill gärna slita i popup-figurerna, men jag vill inte låta henne förstöra boken riktigt ännu, eftersom jag tror att hon kan gilla den när hon blir lite större.
Eftersom böckerna om Rundis och Randis är översatta från engelska blev jag nyfiken på vad figurerna heter i original och en snabb googling gav svaret: Dot and Dash. Jag funderade också på hur jag skulle ha översatt namnen, för det är ju lite klurigt. Rundis låter som att Rundis är rund, snarare än prydd av runda cirklar, men det passar såklart väldigt bra ihop med Randis. Nåja, jag ska inte snöa in mig för mycket i det…

Ett uppslag ur Rundis och Randis leker hela dagen
En riktigt skojig aktivitetsbok, som dessutom har tillräckligt mycket berättelse för att gå att läsa också. Jag gillar den, men kommer nog vänta lite innan jag låter Ava läsa/leka med den.
|
|
| Lilla bokhyllan om Wirséns könlösa (?) värld | |
| Helena Ferry om Wirséns könlösa (?) värld | |
| Lilla bokhyllan om Wirséns könlösa (?) värld | |
| Helena Ferry om Wirséns könlösa (?) värld | |
| Lilla bokhyllan om Wirséns könlösa (?) värld |