Temat döden inom barnbilderböcker

Jag skriver B-uppsats på min kurs i litteraturvetenskap just nu och har inriktat mig på temat döden inom barnbilderböcker. Jag trodde i min enfald att det skulle vara svårt att få tag i böcker men det finns faktiskt en hel del och ämnet är inte alls tabu. Från tankar om livet och döden till djupaste sorg – precis som livet kan vara är de skildringar som jag stött på.

Som många andra småbarnsföräldrar så tror jag de flesta kan känna igen sig då jag säger att barn redan börjar fundera över döden i 3 års ålder. De kanske frågar varför det ligger en död fågel i trädgården och varför den dog. De kanske undrar var mormor är nu när hon är död osv. Jag har plockat ut tre böcker som riktar sig till lite större barn, 5-8 år och är alla väldigt olika. För många av oss människor är det viktigt med ritualer och ceremonier vid sorg och så är det naturligtvis för barn också. Det är ett sätt att hantera sorgen.

I Mitt svarta liv av Amanda Eriksson så handlar det just om ritualer. Ett barn, som jag förmodar är en flicka, följer med sin mormor på mormoders kusins begravning. ”Efter begravningen blev alla glada”, står det i texten och det är lite uppsluppen stämning efteråt. Det visas i både bild och text då mormor skrattar medan hon står med andra släktingar och pratar. Att det faktiskt kan vara en riktigt trevlig upplevelse förstärkts då flickan kommer hem till morfar och utbrister; ”Du missade världens fest”.
Nu tycker inte morfar om begravningar men han har hittat en död mus och flickan bestämmer att de ska begrava musen, precis som på en riktig begravning. Sagt och gjort, en hel massa saker ska vara iordning innan. Vänner och familj bjuds in och det blir en fin ceremoni ute i trädgården då musen ska begravas. Men så plötsligt blir allt så verkligt för den lilla flickan då hon inser att den lilla musen aldrig mera kommer att få leva. Hon får springa iväg en stund då tårarna väller fram. Jag tycker det här var väldigt fint skildrat och hur olika vi kan uppleva sorg. Mormors gamla kusin väckte inga nära känslor hos barnet men hon fick genom leken leva ut de känslor och tankar hon ändå bar på och inte kunde kanske uttrycka i ord. När musen skulle läggas i den kalla jorden blev allt väldigt klart för henne var döden egentligen innebar. En mycket finstämd bok med roliga bilder att titta på.

Våra svenska barn möter ofta döden i samband med att ett husdjur dör eller en nära familjemedlem men runt om i världen dör människor också av svält, våld eller i krig. Jag fann en barnbok på biblioteket som handlar om Andra världskriget. Rose Blanche var en liten grupp av människor som satte sig upp mot Hitler. Alla avrättades.

Här får man följa en flicka som heter just Rose Blanche, samma som bokens titel, som lever i Tyskland just under pågående krig. Det berättas från ett barns synvinkel och det är endast vi vuxna, med facit i hand som vet historiens gång. Rose förstår inte allt som sker omkring henne då soldaterna tar över staden. En dag tar hon sig genom skogen och fram till ett koncentrationsläger där hon ser flera utmärglade människor bakom taggiga stängsel. Rose börjar gömma mat och medan hon själv blir magrare och magrare så ger hon bort mat till barnen på lägret. Så en dag försvinner Rose då hon är utanför de taggiga stängslen.
”Skuggor rörde sig bland träden. Det var svårt att se dem, men soldater ser fiender överallt…”
Befrielsen är alltså nära då det kommer soldater med andra uniformer och främmande språk men flickan kommer emellan en strid. Plötsligt finns inte flickan längre men våren kommer, blommorna blommar och livet går vidare. Varken i text eller i bild ser vi att flickan är död. ”Ett skott hördes” är det enda vi har som ledtråd. Det är sista bilden vi ser av flickan. Bokens sista blad är en vacker sommarbild, för övrigt är alla bilder i boken detaljrika och vackra, men sista bilden bär spår av taggiga stängsel som är sönder. ”Rose Blanches mamma väntade länge på sin lilla flicka”.
Min egen tolkning av boken är att den handlar om godhet och inte ondska. Flickan följde sitt hjärta av godhet men belönades med döden men en god gärning lever alltid kvar och vem vet hur många liv hon räddade genom att skänka mat från sin egen ranson. Kanske ingav hon också hopp till fångarna som mötte henne vid stängslet att det även finns godhet i världen.

Den sista boken jag vill nämna är den mest tragiska barnbok jag någonsin läst.
Farväl Rune av Marit Kaldhol & Wenche Oyen är en bok med inga försköningar eller tröst. Bilderna är dramatiska och ibland suddiga som minnesbilder eller drömsekvenser. Texten är egentligen utformad som en gullig saga vilket gör att kontrasten till den kalla verkligheten blir så brutal. Rune och Saga är bästa vänner och de bor grannar. Varje dag traskar Rune ut från sitt röda hus och går över till Sara för att leka. De drömmer om att gifta sig som vuxna. De leker mamma, pappa och barn tillsammans nere vid sjön. Men så blir Saras vantar blöta och hon måste hämta nya. När hon kommer tillbaka har Rune drunknat. Det finns ingen lindring i varken text eller bild. Rune är borta – för alltid. Det finns ingen tröst. Sorgen är så påtaglig – i både bild och text att jag fick tårar i ögonen och en klump i halsen medan jag läste. Den är så där kvävd och hemsk som sorg kan vara när man helt plötsligt mister någon man älskar. Förtvivlan i flickans ögon på en bild är väldigt påtaglig och fylld av ångest.

En svart-vit suddig bild av en naken ihopkurad pojke med en nalle i famnen får mig att tänka på vilken hemsk känsla det måste vara att stoppa ned ett barn i en kista. Jag känner stort motstånd till att läsa den här boken för mina egna barn och då är jag ändå öppen för att prata om det mesta. Men den här boken öppnar alla mina moderskänslor inför rädslan att förlora mina barn och den fruktansvärda känslan vill jag inte möta i en barnbok. Om en barnbok skapar ångest istället för en må bra känsla, ja då lägger jag den ifrån mig men i studiesyfte var den intressant att se vilka egna gränser jag hade i mitt läsande.

Mitt mörka liv
Författare & illustratör: Amanda Eriksson
Förlag: Natur & Kultur
Antal sidor: 26
Utgivningsår: 2007
ISBN: 9127105814
Köp: t.ex. på Adlibris

Rose Blanche
Författare & illustratör: Roberto Innocenti
Antal sidor: 26
Förlag: Raben & Sjögren
Utgivningsår: 1985
ISBN: 9129575443
Köp: t.ex. på Adlibris men finns bara i engelsk version där.

Farväl Rune
Författare: Marit Kaldhol
Illustratör: Wenche Oyen
Förlag: Fripress
Antal sidor: 26 sidor
Utgivningsår: 1986
ISBN: 91-7896-023-1
Köp: t.ex. på Adlibris men finns bara i norsk version där.

Jag ♥ I den tysta minuten mellan


Fjortonåriga Torvi har bott mer än halva sitt liv i Sverige med sin mamma. Barndomsminnena från Island, när hela familjen var tillsammans, är suddiga. Nu ska han åka dit alldeles själv och gå på sin pappas begravning.

Hur sörjer man en pappa som man egentligen förlorat för länge sedan? En pappa som lovade att komma, som fick Torvi och mamma att hoppas, men som svek. En pappa som gjort en så arg, så ledsen, så besviken. En pappa man ändå så gärna ville träffa igen.

Mötet med Island och släktingarna blir en resa genom dunkla minnen såväl som ett utforskande av både Torvis tonårsidentitet och av pappan, vars bild sakta träder fram tydligare. Kanske finns en väg till försoning och förståelse.

I den tysta minuten mellan är baske mig det finaste jag läst i år. Berättelsen tar ett stadigt tag om hjärtat och det stämningsskapande språket målar så vackra bilder både av Island och trasiga själar. Därför får den många hjärtan av mig.


I den tysta minuten mellan
Författare: Viveka Sjögren
Förlag: Kabusa böcker (2011)
ISBN: 9789173551663
Antal sidor: 180
Köp: t.ex. hos Adlibris eller Bokus

Viggos ord

Här hemma har vi bara läst en Viggobok tidigare; nämligen Viggo kan själv och den gillade vi. Tidigare i höstas, lagom till Viggos 25-årsdag kom så Viggos ord som är en bildordbok med faktainslag (och även lite skönlitterära inslag tycker jag). Mati Lepps illustartioner är som vanligt klockrena, jag gillar stilen, färgerna och humorn!

Den här boken kan man läsa/använda på många olika sätt. För de minsta fungerar den som en pekbok, sen kan man börja läsa texterna som finns där. För de större barnen kan den faktiskt användas vid läsinlärning också tror jag då alla ”ordboksord” är skrivna med versaler. Det är svårt att sammanfatta vilka ämnen ordboken rör sig kring med några få ord – det varierar så väldigt. Jag får nämna några få exempel helt enkelt: mat, trädgård och djur, badrummet och kläder. Bokens sidor varierar mellan berättande text om vad Viggo gör, känner och säger och faktasidor med bilder och ord.

Min personliga favoritsida är den där man ser Viggo sitta på golvet med sin mammas handväska och dess innehåll utspritt runt omkring sig. Han är iklädd mammans solglasögon och halsband och sitter och grejar med hennes mobiltelefon. Tror ni Viggos mamma blir glad när hon upptäcker detta?

Här kan du provläsa några sidor ur boken!


Viggos ord
Författare: Birgitta Westin
Illustratör: Mati Lepp
Förlag: Bonnier Carlsen
Antal sidor:
ISBN: 9789163855597
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Stig tittar ut – en chattrecension

Barnboksprats Malin Skals och Helena Ferry chattar om Stig tittar ut, en bilderbok av Ann-Christine Magnusson och Lars Winnerbäck (ja, just han som också gör musik).

Helena: Åh, vad jag gillar berättelser om äldre och ocoola människor! Stig är en sur gammal gubbe och på många sätt otypisk för en barnbok. Han bor i lägenhet, men undviker sina grannar och umgås bara med sin hamster Björn. Det räckte för att få mig nyfiken på boken!

Malin: Jag älskade stilen direkt, illustrationerna var häftiga och färgglada trots att boken handlar om en ensam sur gubbe. Det inger liksom lite hopp till storyn också. :)

Helena: Eller hur! Boken går ju mycket ut på det, att det finns hopp till och med för en sur gammal gubbe som tror att en hamster är den enda vän han kan få. Men innan man kommer fram till det ryms en hel del svärta i berättelsen. Kanske är den lite väl mörk för att klassas som småbarnsbok?

Stig vågar inte öppna när det ringer på dörren

Malin:
Ja det där är ju svårt. Ska man dölja saker för små barn eller visa mer av verkligheten? Klart det inte är bra att visa allt för svarta saker men jag vet inte om just den här boken är för mörk för de yngsta. Svårt…

Helena: Ja, det kändes i alla fall okej att läsa den med Ava (3 år), men lite konstigt också eftersom jag inte vet vad hon har för uppfattning om döden. Det är ju svårt att förstå. Och nu har jag nästan spoilat, så nu spoilar jag helt: det är alltså hamstern som dör. Stigs ende vän. Men det blir ett fint slut i alla fall. Och angående det där med de yngsta: boken känns i alla fall inte riktad rakt till dem. Det är kanske mer en familjebok för alla åldrar.

Ska vi prata lite om bokens skapare? Ann-Christine Magnusson, har du läst något av henne tidigare? Inte jag, men jag känner igen böckerna om UppfinnarJohanna, nu när jag googlar på vad hon skrivit. Lars Winnerbäck debuterar som barnboksillustratör i och med denna bok. För mig får han gärna illustrera fler. :) Jag gillar avvägningen mellan realism och fantasi i bildspråket.

Snygga miljöer i Stig tittar ut
Malin: Jag har lyssnat en hel del på Winnerbäcks musik, särskilt för några år sedan. Vet inte om jag kan dra några särskilda paralleller mellan hans musik och sätt att teckna men uttrycksfullt kan vara ett beskrivande ord. Winnerbäcks texter är ju ofta poetiska med inslag av realism och fantasi som du ju faktiskt skriver så jag kan vid närmare eftertanke säga att jag nog kan göra den kopplingen där!

Sammanfattningsvis: vi gillar boken och illustrationerna! :)

Helena: Ja, det gör vi!


Stig tittar ut
Författare: Ann-Christine Magnusson
Illustratör: Lars Winnerbäck
Förlag: Opal (2011)
ISBN: 9789172994799
Antal sidor: 32
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Grattis till August, Jessica Schiefauer!

Nu är 2011 års Augustpristagare utsedda och Årets svenska barn- och ungdomsbok blev ungdomsromanen Pojkarna av Jessica Schiefauer.

Med vass och avslöjande flickblick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verklighetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog.

Jag tyckte att de nominerade var värda pris allihop, men jag skrev på Twitter för ett tag sedan att jag hoppades på Viveka Sjögren. Ändå är jag fantastiskt glad att Jessica Schiefauer vann. Pojkarna är bara hennes andra bok, men det lär löna sig att hålla utkik efter mer!

Pojkarna är en riktigt bra bok! Läs gärna Barnboksprats recension.