Maja & Hugo upptäcker att alla är olika

Maja och Hugo går i ettan och är bästa vänner. I den här boken får man följa deras vänskap när de möter olika situationer. Finns det en klasskompis som kanske har två mammor? Hur hanterar man jobbiga känslor? Hur är man en bra kompis och hur bemöter man människor som ser annorlunda ut än en själv? Det är 13 småhistorier i boken och i varje kapitel avslutas det med några frågor. Exempelvis:

 

Hur skulle du reagera om en klasskompis skulle flytta och byta skola?
Vad hade Maja kunnat göra annorlunda?
Hur känns det att vara avundsjuk?

Visst är det pedagogiska frågor men syftet är att skapa intressanta diskussioner utifrån de ämnen som tas upp från den skönlitterära texten.

Boken känns fräsch. Det är luftig text och enkla illustrationer. Budskapet är tydligt men behöver ständigt uppdateras. Författarna Miranda Arvidsson och Olivia Gustafsson är två studenter, som läser tredje året på Calmare Internationell Skola i Kalmar, och som engagerat sig att skriva en bok för att rädda 60 000 barn som varje år utsätts för mobbning och utanförskap. Jag tycker det är fint och något som förtjänar att lyftas fram.

Boken vänder sig till barn i lågstadiet men har en svårläst text som passar fint till högläsning. Jag kan tänka mig att lärare kan läsa ett kapitel i taget och ha samtal med sina elever efteråt.

Ni kan läsa mer om författarna och bakgrunden till boken genom att klicka HÄR.


Maja & Hugo upptäcker att alla är olika
Författare: Miranda Arvidsson och Olivia Gustafsson
Förlag/Företag: No Exclusion UF
Utgiven: 2017
Antal sidor: 63
Ålder: 6-9 år
ISBN: 978-91-639-2879-6 Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Alva och de borttappade djuren

Det händer inget roligt alls på festen som Alvas föräldrars har i trädgården. Alva bestämmer sig för att gå ut i skogen istället. Där verkar det som att träden pratar med henne, och kanske någon mer…

När en vanlig skog, som vem som helst kan känna igen, börjar få ögon och röster, blir det genast väldigt spännande. Jag minns själv hur jag som barn fantiserade om trollskogen och kalasängen (som jag en gång faktiskt hade kalas på) hemmavid, och vad som skulle kunna hända där. Det är något särskilt med skogar, där få människor, men desto fler djur, ser och hör vad som händer. Mycket av det fångar Olofsson upp i denna bok och skapar igenkänning och ett spännande och mysigt äventyr.

Alva är modig, nyfiken, fundersam och bestämd. När det krävs är hon koncentrerad, lite försiktig inför det nya ibland, men tar gärna för sig. Olofsson ägnar sig inte åt det stereotypt flickaktiga, vilket är skönt.

Bokens stora format ger plats för många helsidestäckande illustrationer. Ibland finns det mycket vitt på sidorna, vilket ger mig en känsla av tomhet och som om jag tappar lite av den magiska, mystiska skogskänslan. Vad händer där i det vita? Vart tog skogen och allt runtomkring vägen? Därmed uppskattar jag uppslaget utan ord eller uppslagen med få ord. Bilderna och texten turas om att berätta, och det är roligt. Genom att enbart läsa texten får vi inte med hela berättelsen, vi måste se vad bilderna svarar, och likadant tvärtom. Det blir ett spännande slalomlopp mellan text och bild, och ett barn som hör berättelsen kan vara med och fylla i textens luckor.


Alva och de borttappade djuren
Författare och illustratör: Jan Olofsson
Förlag: Recito Förlag (2017)
ISBN: 9789177650072
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Kanske gillar du också:

Att läsa för bebisar

Det dök upp ett nyhetsinslag i mitt ”flöde” som fick mig att tänka på bebistiden. ”Ju tidigare man läser för barn desto bättre” är rubriken och jag minns hur en del föräldrar tittade konstigt på mig när jag läste för barnen innan de var ett halvår. Tji fick de!

Jag kan helt ärligt säga att en stor anledning till att jag gjorde det var desperation och otålighet. Jag älskar ju barnböcker och kunde inte vänta längre på att både få återupptäcka gamla favoriter och botanisera bland nyutgivet. Men framför allt tyckte jag att det var rätt svårt att kommunicera med barnen emellanåt, innan de lärde sig folkvett som att svara på tilltal och att sluta kräkas mjölk på mig när jag sa något.

Att läsa tillsammans ingav lugn, och det stimulerade både dem och mig en stund. Dessutom finns det ju så många himla fina bäbisböcker. Här är några av mina favoriter:

Jag har dock två invändningar mot reportage som det jag länkar till ovan:
1. Ojämlikheten i barns förutsättningar tas inte upp mer än i en bisats. Eftersom det är ganska självklart att föräldrar som själva värdesätter läsning är de som läser för sina barn blir resultatet om ansvaret för att initiera läsning (eller besök på lässtunder) enbart ligger på föräldrarna något ojämlikt. Barn med föräldrar som inte läser/uppmuntrar/inspirerar till läsning blir helt enkelt ”automatiskt” sämre läsare – eller? Därför är det fint med projekt som Bokstart, som efter att ha gått som pilot i ett antal socioekonomiskt utsatta områden nu ska bli nationellt. Jag hörde ett föredrag om det på Bokmässan och det lät så himla bra!
2. Det är lätt att känna att det är ”för sent”. Sitter du där med en tvååring och ångrar att du inte läste för hen som bäbis? Eller kanske en sjuåring eller 16-åring? Vet du? Det är aldrig för sent. Läs tillsammans nu vetja! Högläsning är bland det mysigaste som finns, helt oaktat ålder!

Kanske gillar du också:

Kurragömma med kakaduor

Professor Pottman har tio kakaduor som han tycker väldigt mycket om. Men en dag är alla försvunna! Professorn letar överallt, men kan inte hitta dem. Kanske kan du hjälpa honom?

Det här är en humoristisk, rolig och söt bok där barnen får vara de smarta, de som ser mer än vad Professor Pottman gör. Texten är enkelt, det är istället bilderna som får tala och ge svar. Genom bilderna kan vi se att kakaduorna inte alls är borta, Professorn tittar bara inte tillräckligt noga.

Quentin Blake är kanske mest känd för sina illustrationer till Roald Dahls böcker. I den här boken ryms många detaljer, vilket gör det svårt för professorn att hitta kakaduorna, men även en liten utmaning för barnen. De är roliga och lite tokiga. Lätta att gilla!

Jag läste den här boken med en femåring och en sexåring, och de insåg snabbt sitt uppdrag att hjälpa professorn att leta efter, hitta, och räkna hur många kakaduor som finns på varje bild. Boken gör högläsningen rolig och barnen aktiva. Jag tror även det räcker med bara någon enstaka högläsning innan barnen själva kan berätta boken för varandra. Rekommenderas!

Barnboksprat har tidigare recenserat Filippa Fants fantastiska fickor.


Kurragömma med kakaduor
Författare: Quentin Blake
Förlag: Semic (2005)
ISBN: 9155232558
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Kanske gillar du också:

Dagbok för alla mina fans #1 – Gregs bravader

Trots att det står ”dagbok” på framsidan, är det här en loggbok, det vill Greg göra klart för läsarna. Hans mamma tycker han ska börja skriva, så då gör han det. Han skriver om sin inte så lätta vardag, om misslyckade bus eller godis-rundor, om idioter i skolan, om tv-spel som är okej eller inte okej, om sin familj, vänner och olika projekt.

Jag har hört mycket gott om Greg Heffley och hans dagböcker. Det har trots allt kommit ut 11 böcker, och har lockat många, även de som inte läser så mycket. Fantastiskt! Med sin humor, igenkänning och vardagliga bestyr talar den genom sina många olika händelser till många olika barn. Greg är inte bland de populära, han har inte så många vänner, kämpar i vissa ämnen men är bättre på andra och så vidare. Ganska vanlig, med andra ord.

Trots drygt 200 sidor är boken ganska lätt att läsa. Texten är uppdelad i korta stycken och varvas med bilder som Greg målar. Det kan vara bilder ur vardagen, fantasier eller seriestrippar han och kompisen Rowley knåpar ihop till skoltidningen.

Jag började läsa denna bok med höga förväntningar efter allt gott jag hört om boken. Jag gillar att den är lätt att ta till sig, men även att den väver in lite svårare ord ibland. Den tar läsaren på allvar och det är en rolig och dråplig blandning mellan text och bild. Någon gång skrattade jag högt, men jag hade förväntat mig mer. Stundtals tyckte jag den var rätt långtråkig, kanske för att jag inte kände igen mig. Men om du funderar på att sätta denna bok i händerna på ditt barn tycker jag ändå du (och barnet!) ska ge den en chans. Boken vänder sig trots allt till tweeniesar, inte vuxna, och alla de där braiga omdömena jag hört från barn kan ju inte vara fel.


Dagbok för alla mina fans
Författare: Jeff Kinney
Förlag: Bonnier Carlsen (2008)
ISBN: 9789163860768
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Kanske gillar du också: