Kommer du ihåg? Så står det på en lockande pil in i den här boken, Bilderboksretro 50-tal (som ni ser i bilden är det fler på väg!). Lisa Bjärbo och Susanna Hellsing bjuder på en rejäl nostalgitripp genom samlade utdrag ur barnböcker vi minns, och kommentarer till dem. Kolla in:

» Lisa Bjärbo visar smakprov ur boken
» Boktrailer på Youtube
» Bläddra hos smakprov.se

Har man den här boken behöver man ingen tidsmaskin. Bli barn på nytt av att återupptäcka dina gamla favoriter! Mina nostalgipiller är främst Hur gick det sen?, Historien om någon, Barna Hedenhös, Krakel Spektakel köper en klubba och Klåfingerdagen – vilka är dina?

---

Bilderboksretro 50-tal
Redaktörer: Lisa Bjärbo och Susanna Hellsing
Förlag: Rabén & Sjögren (2011)
ISBN: 978-91-29-67757-7
Antal sidor: 128
Köp: t.ex. på Adlibris eller Bokus

Låt barnen hantera riktiga verktyg och använda traditionella eller befintliga material.
Övergå från pyssel till riktig slöjd och väx tillsammans i hantverket.
Hemslöjdskonsulent Kalle Forss ger i den behändiga boken
Småslöjd, Barn slöjdar med vuxna en kortkurs i täljtekniker, material- och verktygslära, följt av kreativa idéer och instruktioner som knyter an till traditionella myter och skrönor.

Att tillverka, konstruera och skapa vackra och funktionella ting torde ligga i människans natur, liksom att förmedla berättelser. Bygdetraditioner, folklore och aktiva slöjdare finns traditionellt i de flesta kulturer, liksom berättelser om det människor har upplevt i sin trakt, eller mer generella myter. Råttan i pizzan, Bäckahästen, gudasagan om Fenrisulven. Kanske skiljer sig traditionerna mer mellan landsbygd och stad än mellan olika länder. Bevarandet ligger i förmedlandet: mellan generationer, mellan vänner, mellan kulturer – någon som inspirerar, visar och berättar, och låter den andre växa!

Köp en kniv till barnen, låt dem använda plåtsax, såg och borr! Boken bygger på att den vuxne hand- och vägleder. Om slöjdundervisningen i skolorna fungerar så borde varje förälder och äldre syskon duga som slöjdpartner.

Småslöjd, Barn slöjdar med vuxna är en underbar bok som utmanar, ger glädje och inspiration – och inte minst för den ett kulturarv vidare. Kalle
Fors och hans medarbetare förmedlar i pedagogiska texter, bilder och teckningar ett kreativt tänkande med förankring i olika typer av traditioner. Att ge boken
till en 7-9 åring och förvänta sig att denne på egenhand ska ta till sig innehållet och utföra slöjdprodukter enligt bokens instruktioner, är dock ingen
bra idé. Trots det pedagogiska upplägget är instruktionerna inte helt enkla att följa, och det finns inte bilder till alla nämnda varianter, däremot bilder på onämnda
– vilket kan te sig lite frustrerande för tidens barn. Det finns en poäng i detta: att främja det egna skapandet. Men en vuxen bör också läsa igenom,
kanske göra egna provexemplar, särskilt om man ska arbeta med en större grupp barn. Indelningen i lätt, medelsvår och svår ger en fingervisning – men ’svår för vem’ kan man fråga sig.  Tillsammans, förmedlande, kreativitet och levande tradition känns som viktiga ledord.

Vackra plåtarbeten gjorda av kapsyler och läskburkar kräver, liksom täljande av exempelvis tappar, och hantering av vassa nålar genom olika material,
en medvetenhet om att såväl material som verktyg kan ge upphov till blodvite. Den insikten bör man unna sina barn, men det är bra att visa dem hur man minskar
både risker och skador – och inte minst att finnas tillhands med plåster; det lilla avsnittet om säkerhet är värt den finaste av de ljuvliga plåtblommorna.

Mobilerna och takkronorna kan locka vem som helst att göra egna skapelser: till verandan, barnkammaren, salongen eller balkongen. Att göra korgar är
inte alls svårt – bara man får låna borren och använda kniven eller sekatören… En gammal ylletröja efter misslyckad tvätt; med ståltråd, träull och lite pynt
blir den en stabil figur av det slag och den storlek du själv bestämmer. Hästarna av grenklykor med diverse utseenden och tillbehör och de små bilderna
med applikation och broderi på ylletyg, som kananvändas för sig eller tillsammans, hör till mina favoriter. Listan toppas av Festliga träd – blandningen av
julgran, påskris, midsommarstång och födelsedagstårta har säkerligen motsvarigheter på många håll i världen. Trädet dekoreras efter tillfälle med fantastiska roliga och vackra ting som ger känslan av traditionell folkfest, och alla kan bidra.

---

Småslöjd, barn slöjdar med vuxna
Författare: Kalle Forss (red.), Gunnar Jeppsson, Jan Olofsson, Nisse Stormlod
Fotograf: Thomas Harrysson, Lucas Gölén
Tecknare: Kalle Forss
Förlag: Hemslöjdens förlag (2011)
Antal sidor: 70
ISBN: 9789197753944
Jämför priser: Köp: till exempel Bokus eller Adlibris

Mötet mellan åsnan med datorn och apan med boken i Det är en bok, är en berättelse som belyser de bägge mediernas skillnader, samtidigt lyfts två olika karaktärer fram. Åsnans envishet och naiva inskränkthet ställs mot apans sakligt pedagogiska tålamod.

En bokkult må vara på framväxt hos åsnesläktet, men vilken betydelse kan detta få för människosläktet – vem vänder sig boken egentligen till? Handlar den om kunskaper och insikter, ett återtagande av marknaden, är det bara en kul bok som kan bli kultbok; eller har vi här ett exempel på en typ av nutida folksaga med en tydlig moral?

En tänkbar introduktion för de lite äldre:

På skådeplatsen finns två röda fåtöljer uppställda. I rollerna: apan, åsnan (och musen). Vapen: en bok och en bärbar dator. Kombattanterna befinner sig mittemot varandra med varsitt vapen i händerna. Strax kommer en maktkamp mellan medier att utspela sig och en rafflande dialog att äga rum.

För de yngre:

Jämlik myssamvaro i vardagsrummet övergår till pedagogisk situation. I rollerna: ett barn, en vuxen och en maskot; en modern sysselsättning ställs mot en mer traditionell.

Handling:

Den lilla frågvisa åsnan sitter sysselsatt med sin laptop i knät, mittemot sitter den stora apan och läser en bok. Boken väcker åsnans nyfikenhet och frågorna om dess funktion/nytta i förhållande till datorns dito är många. Men trots allt som framgår om vad datorn ’kan’, tycks boken, på grund av sin enkelhet, ständigt vara överlägsen i denna duell, och apans svar är genomgående okomplicerade: det är en bok och i den vänder man blad.

Åsnans stolthet över datorn, och ivern att visa allt de tillsammans kan åstadkomma, mattas mer och mer, samtidigt som fascinationen över boken, som man bara kan bläddra i, ökar. ”Kan du få huvudpersonerna att slåss?” ”Näpp. Bok.” Kan den texta?” ”Nej” ”Twittra?” ”Nej.” ”Wi-Fi-a?” ”Nej.” […] ”Nej… det är en bok.”  Apan kapitulerar för alla frågor och lämnar ifrån sig sitt vapen för granskning. Ytligt sett, på platsen för slaget, har åsnan vunnit men känner inte till reträttplatsen och den gigantiska reserven – apan går till bibblan! Boken är därför den egentliga segraren.

Skaparen Lane Smith presenterar en väl genomtänkt helhet. Så väl bilder som karaktärer är ljuvliga och samspelet med textinnehåll och textlayout är suveränt. Åsnans repliker är blå, apans och musens röda, de tre rollinnehavarna har dessutom varsitt teckensnitt.

Syftet med Detta är en bok kan vara att: lyfta fram bokmediet och dess enkla suveränitet, visa på väsensskillnaden, driva med datanörden, marknadsföra biblioteken, eller att uppmärksamma en yngre generation på att datorn inte är ’allt’. Alternativt är bokens syfte helt enkelt att bara vara så underbart rolig och charmig som den faktiskt är.  

Återstående fråga: är detta en barnbok, om inte: vilken är den egentliga målgruppen? Förslag: familje- och/eller presentbok för passionerade anhängare av det ena eller andra mediet.

 

Det är en bok

Text och bild: Lane Smith

Översättare: Suzanne Öhman-Sundén

Antal sidor: 28

Förlag: Rabén & Sjögren (2011)

ISBN: 9789129676754

Köp: Jämför priser

Smakprov

Så mycket vatten finns det på vår jord
att om man tappar något överbord
rätt ner i havet när man åker båt
så är det sällan nåt att göra åt.
Att hitta det man tappat, ja det går,
men bara om man letar tusen år,
om alla som man känner hjälper till,
om man har tur och om man riktigt vill.
Men letar Landgörst, vad han vet,
gör ingen, inte ens i hemlighet.

Den här berättelsen, som är skriven helt på blankvers, handlar om Gubben Landgörst. Han åker i en liten båt och precis i början av boken kommer en stor våg och välter hela båten. Landgörst sjunker till botten och dör…eller vad händer egentligen? Båten sjunker på den åttonde boksidan och det nästan 100 sidor kvar av berättelsen. Så inte kan Landgörst dö, istället får vi följa med honom på en resa mellan liv och död, dröm och verklighet och mellan land och havets botten.

Med Jesper Lundqvists text och Lisa Rydbergs bilder tas vi med ut på en riktigt märklig resa där vi träffar på en hel del underliga typer. Bland annat en nonchalant sjöstjärna, en burdus gammelrosa val, den barska madammen Li och den mytiska K. Vi bjuds också på en hel del filosofiska tankar och resonemang om vad som ger mening till livet. I slutet sätts vi in i ett riktigt existentiellt dilemma.

Och så tänker du dig den här berättelsen med Sven Wollters röst. Ja, det är så bra att Landgörst finns som CD-saga med Sven Wollter som inläsare. Som bonus på skivan får man dessutom med låten Tappad överbord av Hector Projector.

Berättelsen om Landgörst är kanske inte helt enkel att förstå sig på för ett barn. Men å andra sidan är det inte så lätt att förstå sig på den som vuxen heller och det är faktiskt ganska härligt med berättelser som går så långt utanför ramarna som Landgörst.

Det går bra att läsa lite ur Landgörst, titta på bilder eller läsa om hur Landgörst kom till här:

Landgörst

---

Landgörst

Författare: Jesper Lundqvist
Illustratör: Lisa Rydberg
Förlag: Understund förlag
Antal sidor: 109
ISBN: 9789197844901
Köp: jämför priser

Jag vill börja med att förtydliga att delar av texten nedan kommer från mitt eget huvud och ska alltså inte förväxlas med vetenskaplig fakta. Denna text är menad som inspiration och ett sätt att snabbt få grepp om vad TAKK är och hur det används. Blir du nyfiken ansvarar du själv för att ta reda på den infon du behöver för att använda detta i er vardag. Tips på bra litteratur inom ämnet finns längst ner i texten (recension på Lilla boken om tecken kommer senare).

Våra kommunikativa behov fungerar på samma sätt som Maslows behovstrappa. Längst ner finns de grundläggande behoven, vi vill kunna be om något. Nästa steg är de informativa behoven, vi vill berätta något. När vi kan detta kan vi fortsätta att använda kommunikation till social närhet och till slut även social etikett, dvs småprata och på ett accepterat sätt. När små barn ska börja prata handlar det om att ta första steget på trappan: att kunna be om något. Min mor har varit dagmamma i många år och jag vet hur svårt det är att förstå de minsta barnen när de kommer med deras joller. Ofta kan man be barnet att visa vad de vill ha och barnet kan då gå ut i köket och peka på tex kranen för att han/hon vill ha vatten. Detta fick mig att börja fundera på teckenspråk som komplement till språket. Jag visste då inte vad TAKK vad för något utan detta begrepp kom upp när bibliotikarien visade mig till Äppelhyllan på biblioteket. TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Tecken som AKK är inte teckenspråk. Det svenska teckenspråket (STS) används utan talande språk och TAKK används tillsammans med talat språk. STS används som ett primärt språk och syftet är ett livslångt användande medan TAKK fungerar som ett komplement och oftast under en begränsad tid.

Vanligtvis kommer språkförståelse innan man lär sig att använda språket och dess symboler. TAKK fungerar som ett verktyg för barnet att kunna kommunicera tidigare med sin omgivning då tecken inte kräver lika mycket finmotorik som talet. Talet påverkas inte negativt av att teckna utan tvärtom kan det fungera tvärtom och underlätta barnets språk- och talutveckling. Jag tänker mig som så att barnets ordförråd blir stort tidigt så när barnet väl lär sig att tala finns det många fler ord att sätta ljud på, som barnet redan använder i sitt dagliga ”tal”.

Den vanligaste målgruppen för TAKK är barn men någon form av funktionshinder tex Downs syndrom, autism eller hörselnedsättning. Det finns även andra målgrupper där TAKK kan vara användbart och dessa är små barn som är i början av sin språkutveckling, barn som kommit en bit och barn där talet inte kommit igång i ”vanlig” tid.

Som den novis inom ämnet jag är jag är är det främst två tips jag har tagit till mig direkt. Det är aldrig för sent eller för tidigt och man behöver inte teckna rent. Här hemma har vi börjat med följande ord:

TITTA TACK HJÄLP(A) KOM VÄNTA VÄLLING BYTA BLÖJA LEKA BUSA KISSA BAJSA NAPP ÄTA/MAT VATTEN TRÖTT MAMMA PAPPA MORMOR (somför oss även betyder farmor för det tecknet är för svårt) FARBROR (som får betyda morfar och farfar också för de tecknen är också svåra) STRUMPOR HEJ/HEJDÅ DANSA

Sen är det bara att sätta igång! Personligen tycker jag det är enklare än jag hade förväntat mig då de flesta tecken kommer naturligt och om man i vanliga fall pratar med kroppen gör man redan många av dessa tecken redan. Man kan testa att visa barnet hur man gör de olika tecknen och tänka på att teckna i barnets synfält (bakom ryggen gör liksom ingen nytta). Låt barnet teckna som han/hon vill. På samma sätt som det förekommer språkjoller, jollrar barn med händerna i början.

Man tecknar inte hela meningar utan väljer ut nyckelorden i meningen. Precis som barnet lär sig prata: ”vatten” betyder ”jag vill ha vatten” och ”kissa” kan betyda både ”jag behöver kissa” och ”har har kissat”. När barnet väl har börjat att teckna beräftar man som vuxen med hel mening. Återigen, på samma sätt som med talet.

Tips och inspiration
UR har en fantastisk hemsida som iofs riktar sig till användare av STS men då TAKK lånar många ord från STS är det utmärkt att börja här! Deras hemsida är även så finurlig att om man tittar på deras karta hittar man en kategori som heter just baby. De flesta ord man behöver för att sätta igång! Gå in på deras sida, klicka på ”börja din resa här”, klicka på kartan och välj sen till exempel just ”babytecken”.

I en av böckerna jag läst om TAKK nämner en förälder att de använde sig av teman. Först lärde de sig tecken som har med mat att göra, sen kläder, sen resa och så vidare. Ett enkelt knep att få struktur på det.

Ta hjälp av de bilderböcker och pekböcker som finns hemma! Titta på bilden och hjälp barnet att teckna ordet med händerna. Dessa böcker följer ju dessutom ofta olika teman vilket gör det hela enklare och roligare.

Läs! De böcker jag har fastnast för i är Boel Heisters Tryggs ”TAKK Tecken som AKK” och ”Lilla boken om tecken” skriven av Anneli Tisell.

Surfa! Det finns massor av intressanta sajter om TAKK. Förutom URs sida har jag fastnat för Teckenhatten och på Teckna finns det material i form av 50 nybörjarord att ladda ner gratis.

Lilla boken om tecken
Författare: Anneli Tisell
Fotograf: Anneli Tisell
Förlag: Hatten Förlag AB
Antal sidor: 73
ISBN: 9789197622196
Köp: Jämför pris

TAKK Tecken som AKK
Författare: Boel Heister Trygg
Producent: Socialpedagogiska institutet
Antal sidor: 94
ISBN: 9178386675
Köp: Kika på www.sit.se eller på biblioteket

Vem är det som är idiot egentligen? Jo, det är August. Eller ”idiot” är i alla fall vad andra kallar honom. Själv bryr han sig inte särskilt mycket. Han har sin trogne vän, Odjuret, som vi ser som en plastpåse med koppel, och sin lika trogna mamma. Livets svåra steg tar han med sin mamma i fören och Odjuret i aktern och däremellan finns det en massa intressanta saker att upptäcka.

Men när August växer och blir stor, hur går det då? Jo, det går ganska bra för honom, där han lever i sin egen värld, bakom sin kära mamma. Han fortsätter att upptäcka det lilla i det stora och leva i sin egen tankevärld. Men även om August inte tänker på det finns det ett problem, Augusts mamma blir också äldre. Till slut blir det oundvikligt med ett sorgligt slut på den här berättelsen.

Det syns tydligt redan på omslaget att det är en annorlunda barnbok. När jag öppnade Idiot! första gången tänkte jag att såväl bilderna som texten verkade lite grå. Men den tanken övergav jag ganska snabbt. För även om texten kan verka ganska lågmäld är den full av känsla och liv. Och även om bilderna inte har några starka färger har de väldigt mycket karaktär.  Boken är rå och avskalad på lyxig kosmetika, men den är istället väldigt innehållsrik i sin återgivning av känslor. Det den gör är helt enkelt att sätta läsaren direkt in i Augusts värld och sedan är det upp till var och en att bygga vidare på den i sin fantasi.

Men är det här verkligen en bok för barn? Att bilderböcker kan lämna efter sig en tung känsla har vi stött på förut, även om det visserligen är ganska ovanligt. Men oftast handlar böckerna då om barn eller om förmänskligade djur. I Idiot! ser vi August som vuxen. En tung, mörk bok om en vuxen karaktär, går det verkligen för sig? Idiot! är inte en bok som kan läsas i alla hast. Det är inte heller en bok som sätter in en i en mysig stämning. Jag ser Idiot! mer som en vuxenbok än en barnbok, men frågan är ju om barnböcker måste vara lätta att läsa och förstå? Eftersom det här är en bok som inbjuder till egna tolkningar skapar varje läsare sin egen bild av berättelsen. Det gäller ju både vuxna och barn. Så varför inte ge barnen en chans till egen tolkning?

Husen knarrar.
Fingrarna går och fryser.
Friska vindar
och frusna kinder. Varma våfflor.

De som tram-par på stre-cken får ne-ger-barn!
Ti-ger-barn, ne-ger-kyss. Och två små muham-damer!
Damer-damer!
Trott-oar!
Pöl!
Slurp! Plask! Slurp! Plask!
Skvalp!

Inga livbåtar.

”August, dina skor blir våta!” säger mamman.
Ett! Två! Stå!
Stilla!

Den sida som jag citerar här ovanför ger en inblick i hur det är att läsa Idiot! för sina barn. Jag tycker att det känns lite jobbigt att läsa ordet ”neger” för mina barn. När jag läser boken själv ser jag ju ordet i sitt sammanhang, så som jag tänker mig att August har mött det, genom vuxnas vardagliga konversationer. Och det känner vi ju igen. Hur mycket sägs det inte innanför hemmets ramar, men som man aldrig skulle stå för officiellt? Augusts reflektioner är jättespännande, så som de beskriver en dimension av människors sociala spel. På ett sätt tänker jag mig att den här kopplingen är lite för svår för barn att se, men samtidigt tänker jag på hur bra barn faktiskt brukar vara på att anpassa sig efter olika situationer. Barn läser ju av situationer precis som vuxna. Mina barn tolkar inte Augusts ord på samma sätt som jag, men tolkar dem, det gör de.

Lotta Olsson på Dagens Nyheter för ett intressant resonemang kring Idiot!.

Om du är bra på att danska, eller bara tycker om att lyssna på vårt grannspråk, finns Idiot! som ljudsaga med författaren, Oskar K, som uppläsare. (Länken finns på såväl Oskar K:s som Dorte Karrebæks hemsidor)

---

Idiot!
Text: Oskar K.
Bild: Dorte Karrebæk
Svensk text: Marie Norin
Förlag: Daidalos
Antal sidor: 40
ISBN: 9789171733092
Köp: jämför priser

Små barn kan! är en bok om barns utveckling och hur man som vuxen kan vägleda barnet att utnyttja sin enorma inlärningsförmåga. Nu tänker du kanske något i stil med: Toppen! Nu kan jag lära Pelle en massa häftiga saker så vi kan imponera på mormor och morfar! och då kan jag glädjande nog meddela att du har hittat precis rätt. Inte för att boken hjälper dig drilla Pelle för att imponera på andra, utan för att den kan få dig att tänka om. Givetvis är det roligt att visa upp barnets alla färdigheter man är sååå stolt över (det tycker jag också!), men boken tar upp detta som ett stort hinder för barnens utveckling. Inlärning ska inte ske genom att sätta press och få barnet att känna att det måste prestera för att duga. Små barns inlärning bör ske som en lek medan man utnyttjar barnets naturliga vilja att förstå sig på sin omvärld, genom att man upplever och pratar om vardagsfenomen tillsammans med barnet. Även väldigt små barn kan ha glädje av enkla övningar i exempelvis vardagsmatematik.

Ett uppslag ur Små barn kan! med ett härligt foto

Vuxnas förutfattade mening om vad som är rätt och fel är också ett hinder för barns inlärning. I vår iver att hjälpa barnet kuvar vi dess kreativitet. Bättre är att fråga barnet varför hen tycker att det ska vara på ett visst sätt. Då ser vi oftast att barnet tänkt logiskt på sitt sätt utifrån sina referensramar och vi tränar barnet i att uttrycka sig.

Detta är några av de centrala idéer som presenteras i boken tillsammans med fullkomligt bedårande fotografier av underbara barn som många gånger gör mig varm i hjärtat. Till stor del är boken en intervjubok där pedagoger av olika slag får komma till tals. Man får läsa om anknytning, kommunikation, olika former av utveckling hos barnet, matematik i vardagen, inlärningsproblem och bra övningar att göra med barn i olika stadier av utveckling. Jag tycker att allt känns väldigt vettigt och jag blir verkligen inspirerad!

Inlärning med skogen som hjälpmedel

Läs den här boken och bli en bättre förälder!

---

Små barn kan!
Författare: Jorunn Hansson
Fotograf: Lena Granefelt
Förlag: Ica Bokförlag
Antal sidor: 144
ISBN: 9789153430001
Köp: jämför priser

När blir man för gammal för pekböcker/bilderböcker? Två år? Tre år? Lisa Tofft, formgivare och konstnär, har samlat ihop några av alla hennes fantastiska bilder och gjort just en sådan bok som inte finns, en bilderbok för vuxna. På varje uppslag stöter vi på några kloka djur som delar med sig av visdomsord om livet och om oavsett vem man är så duger man. Titeln kommer från den taggiga igelkotten som, faktiskt, är väldigt mjuk på magen. Det är ingen barnbok, texterna är oftast skrivna med ironi och en humor som är svår för barn att uppfatta, men jag tycker boken förtjänar att bli recenserad här eftersom den trots allt är uppbyggd som en pekbok, bilderna är kontrastrika och om man bortser från texterna kan det nog vara ganska så mysigt att krypa upp i soffan och tillsammans med barnet gissa vad det är på bilderna. Vissa figurer är enkla att se vilket djur det ska föreställa medans andra tror jag ingen vet vad det är.

Det är sällan jag får chansen att läsa en bok som inte är riktad mot barn nu för tiden. Väldigt sällan. Detta gör att jag uppskattar Lisas bok lite extra för jag får den där sköna känslan av att läsa en bok riktad mot vuxna, samtidigt som den ger en tänkvärda saker att fundera på och ett gott skratti dess enkelhet. Dessutom gör det inte så mycket om man blir störd mitt upp i läsandet eller att man får sällskap i knät. Jag säger som ugglan (eller är det en annan fågel?) ”Jag är nog inte riktigt vuxen än.”

Jag är faktiskt väldigt mjuk på magen
Författare: Lisa Tofft
Illustratör: Lisa Tofft
Förlag: Kabusa Böcker (här kan du även tjuvtitta på några uppslag!)
Antal sidor: 64
ISBN: 9789173550987
Köp: jämför pris här

Jag tycker om faktaböcker som handlar om barn, dess utveckling, litteratur och så vidare så när jag hittade ”Bilderbokens hemligheter” av Ulla Rhedin blev jag jätteglad. Boken skulle ge svar på frågor så som vilken funktion boken fyller hos det lilla barnet och om bilderböckerna kan fungera som dörröppnar för språket, fantasin och kulturen. Detta avgjorde saken och boken fick följa med mig hem, eller för att använda min väns uttryck: taget sa tjuven. (Jag betalade självklart för boken!)

Jag började läsa men fastnade inte riktigt. Bläddrade fram några kapitel men lyckades inte heller nu ta till mig det som stod. Jag gick över till innehållsförteckningen och valde ut kapitlet ”att pratläsa, tittläsa och hörläsa” och lyckades läsa det men innehållet ville inte riktigt klicka med mig. Lite besviken la jag undan boken och nu ligger den och vilar som jag kallar det. Väntar på ny inspiration. Besvikelsen är kanske inte på boken utan mer på mig själv att jag inte lyckas ta till mig av innehållet. Jag tycker fortfarande att boken verkar väldigt spännande, men språket är ganska tungt och känslan av att det är delar av en universtitetsuppsats är ganska påtaglig. Å andra sidan så står det ju också klart och tydligt på baksidan att boken innehåller reflektioner, uppstaser och analyser och dessa tre kategorier av texter kanske inte är kända för att vara just lättlästa. Jag tror jag blev lurad av omslaget som är färgglatt och enkelt samt den härliga, mystiska titeln.

Sammanfattningsvis är det tyvärr inte boken jag hade hoppats på, men det beror inte bara på boken, utan även mina förväntningar på en helt annan typ av bok.

Bilderbokens hemligheter
Författare: Ulla Rhedin
Förlag: Alfabeta bokförlag
Antal sidor: 222
ISBN: 9789150104240
Köp: jämför pris

Under graviditeten läste jag ett par böcker om jämställdhet i ett förhållande med barn och fick då upp ögonen för de klassiska utmaningarna man ställs inför. Men dessa böcker behandlar ju inte barnens roll utan går in när ojämnställdhet oftast redan har hunnit uppstå. När flicka har blivit kvinna och pojke har blivit man. Frågan om hur man undviker att hamna i dessa roller kvarstod, dessa böcker gav istället verktyg för att bryta rollerna. När jag hörde talas om ”Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2″ blev jag väldigt exalterad och mina förväntningar var extremt höga när jag öppnade boken. Jag blev inte besviken.

Det första jag möts av när jag slår upp boken är regnbågens alla färger, inte bara rosa och blått för som titeln lyder: 100 möjligheter och inte bara två. Det handlar om barn och inte flickor och pojkar.

Det är en lättläst bok som fungerar mer som en handledning än faktabok och författarna har lagt in både nyttig information från företag och myndigheter samt kommentarer från föräldrar. Jag kan inte låta bli att skratta åt det dumma och uppenbara när jag läser boken. Ett tydligt tecken på att jag gillar en bok är att jag vill stryka under text, göra hundöron på intressanta sidor och anteckna och när halva boken är läst ser den redan ut som mina böcker i skolan gjorde när terminen va slut. Jag är lite förvånad över hur enkelt det verkar och blir lite skrämd över hur tidigt vi lär barnen att vara flickor eller pojkar istället för att bara vara barn. De olika kapitlen behandlar bland annat ämnen som lek, självkänsla, språk, vänskap, känslor och kroppen.

Vad tar jag då med mig direkt? När det blir dags att uppgradera garderoben till en storlek större ska jag tex fråga i butiken efter ett par byxor i storlek 74. Får jag frågan (eller rättare sagt NÄR jag får frågan) om det är till en pojke eller flicka ska jag fråga vad det är som skiljer modellerna åt. Bryt mönstret och gör folk medvetna om denna onödiga fråga som gör skillnad på något som i grund och botten är lika. Jag ska byta ut han och hon i sagor för att se om det påverkar sagan, eller låta huvudpersonen heta Kicken.

Formatet på boken är perfekt för att få plats lite överallt, vilket gör det enkelt att ta den med sig. För boken är värd att läsas flera gånger och inte bara hamna i bokhyllan. Det är en fantastisk handledning för föräldrar och alla som arbetar med barn. I den perfekta världen är det denna bok som man får på BB när man blir förälder istället för en box med blöjor och någon leksak.

Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2
Författare: Kristina Henkel och Marie Tomicic
Illustratör: Emili Svensson
Förlag: Olika Förlag
Antal sidor: Inbunden 155 sidor 
ISBN: 9789197640114
Köp: Jämför pris