Att åka på semester till ett annat land betyder ofta att man får en möjlighet att möta en annan kultur än den egna. Upplevelsen blir större och rikare: om man förbereder sig, kan utveckla sin förståelse under vistelsen, och vid hemkomsten har möjlighet att bearbeta sina erfarenheter – författaren Iva Stepán och illustratören/formgivaren Camilla Eltell ger läsaren en god chans.

Flygturen, flygplatsen och det första omtumlande mötet med främmande mark är för många förstagångsresenärer ett äventyr i sig, som inte har glömts bort i den helgjutna berättelsen. Vi får följa syskonen Rebecka och Olle, med föräldrar, i deras möte med Grekland. Upplevelserna på semestermålet är många och av skiftande slag.

På familjehotellet finns värdinnan och hennes barnbarn, den första bilden av livet i Grekland berättar en hel del om fortsättningen. Mot bakgrund av ett fotografi av ett ’typiskt grekiskt hus’ med apelsinträd, har berättelsens huvudkaraktärer samt en del miljöviktiga detaljer tecknats. Uppslagets layout består dessutom av den textade berättelsen om det första mötet, mjukishunden Dipsys reflexioner i en tankebubbla, och en faktaruta. En komprimerad helhet om hur det är att komma till Grekland tar sin början.

Följande morgon tar semestern fart på allvar. Utflykter på moped och till sjöss varvas med stadsbesök och bad. Hemma på hotellet får barnen dela en hemlighet med pojken Yannis. På ett fint sätt vävs möten, traditioner, historia, religion, högtider, mat, natur, språk, upplevelser och levene samman – så som det ’är’ i Grekland.

Man kan tycka att uppslagslayouten med sina collage bestående av fotografiska och tecknade detaljer, texthandlingen presenterad dels i rundlar med avvikande bakgrundsfärg och dels tryckt i oregelbundna stycken direkt på bilden, och vidare faktarutor och tankebubblor, är väl mastig och ganska rörig. Men samtidigt kan upplevelsen av jaget i en ny kultur vara just så komplext. Dessutom gör det att boken tål att läsas många gånger för att upptäcka nya saker innan, under och efter semestern.

Efter att familjen har tagit avsked lämnar vi dem men har ändå mer än halva boken kvar! Det berättelsen har gjort läsaren bekant med utvecklas och en hel del fakta läggs till; här får man veta mer om bland annat Greklands geografi och natur, landets långa historia, den grekisk-ortodoxa kyrkan och dess betydelse, barnens vardag, maten, antiken och de gamla gudarna. Strategiskt placerat på utvikningsbara blad mitt i finns en alldeles lagom omfattande och väl anpassad ordlista/parlör och det grekiska alfabetet, samt dagar, färger och siffror. Avslutningsvis finns pyssel som anknyter till innehållet och några viktiga uppmaningar till ’oss turister’.

Väl värd att satsa på om man tänker ta barnen med för att uppleva Grekland, och värd att köpa in som komplement i geografiundervisningen.
Reseboken om Grekland ingår i en serie där olika länder som är vanliga att besöka som turist presenteras.

Titel: Grekland, hemma bra men borta bäst; En resebok för barn – berättelser, fakta tips och pyssel
Text och idé: Iva Stepán
Illustrationer och grafisk form: Camilla Eltell
Foto: Grekiska Turistbyrån, Jörgen Hallsund, Camilla Eltell
Förlag: Tulpan förlag (2011)
Antal sidor: 65
ISBN: 9789197922531
Jämför priser:
Köp: exempelvis på Bokus eller Adlibris

Det kryllar av ”Mitt första år”-böcker som ju är en given present till nyfödda barn i samband med födsel, dop eller namngivning. Ofta har boken bilder och teman från kända barnböcker;  Beatrix Potter, Nalle Puh eller Barnkammarboken m.fl. Böckerna är uppbyggda på liknande sätt och frågorna närmast identiska. Ofta ska man mer eller mindre exakt ange när olika förmågor erövrades – första leendet, första tanden, första ordet.

Teres Öman är formgivare och har gjort Bästa boken om mig. Boken är fylld av roliga och charmiga figurer och har en spännande och lite busig sidlayout. T.ex. ska man fylla i födelselängd- och -vikt i en illustration föreställande våg och måttband. Frågorna är mindre inriktade på exakta datum utan känns mer öppna och genomtänkta, även om första leendet och tanden också uppmärksammas. Boken är snygg, illustrationerna välgjorda och roliga och stilen gör att jag som fylla-i-författare inte förstör utseendet genom att skriva med min halvfula handstil (ringpärmen tillåter ju annars att man faktiskt kan riva ut en misslyckad sida, om det skulle vara så illa!).

Uppslaget ”Mina föräldrar” är helt genusneutralt och kan fyllas i av två mammor eller två pappor likaväl som för en av vardera könet. Däremot finns ett uppslag med släktträd där man utgår från en mamma och en pappa. Färgerna och frågorna i boken är annars helt neutrala avseende om boken är till en flicka eller pojke.

Personligen gillar jag att frågorna vill ge en bild av vilka föräldrarna och familjen var när bebisen föddes, hur man levde och vad man gjorde. Jag gillar frågor om vilken sorts mat som bjuds när det är fest, trender i inredning och mode, vad som visas på tv och andra mer personliga frågor än vem som är statsminister och sånt man i efterhand ändå kan kolla upp.

Boken sträcker sig från graviditeten ända upp till barnet är 5 år och täcker in förskolan, lekkamrater, saker som barnet gillar att läsa och göra m.m. Ett uppslag handlar om hur det ser ut hemma, ett annat om resor man gjort. Det finns 2 stycken plastfickor att fylla med sparade teckningar och många sidor har utrymme för att klistra in foton. Det finns också ett gäng sidor utan frågor (men med illustrationer, så de är inte helt blanka) om man vill skriva fritt. Om man ska framföra någon kritik så är det möjligen att boken blir ganska tjock när man klistrar in bilder, foton, bb-armband och andra grejer.

Teres Öman har också gjort boken ”Hej barnbarn, här är mitt liv” som är en mycket kul vidareutveckling av fylla-i-böckerna, där det alltså är far- och morföräldrarna som ska svara på frågor om sina liv istället.

Bästa boken om mig – inte så lite kaxig
Författare: Terese Öman
Illustratör: Terese Öman
Förlag: Fill & Tell AB
Antal sidor: 50 sidor (albumblad, 250 gram) samt 2 plastfickor att spara grejer i
ISBN: 9789163197482
Köp: Jämför priser

Det här är en bok att jobba med ett bra tag, för det är inte precis en ”Mina vänner”. I stället är det 100 sidor fullmatade med ingående och ofta väldigt personliga frågor om allt möjligt mellan himmel och jord.

Boken är indelad i följande avsnitt:

Din barndom och uppväxt
Exempel på frågor: En kort beskrivning av din mamma. En kort beskrivning av din pappa. Har du svårt att förlåta dina föräldrar för något?

Familjen, kärleken och vänskapen
Exempel på frågor: Vad är ditt recept för att få vänskap att hålla? Berätta om första gången du och pappa träffades. Hur lyckades du och pappa få vardagen att fungera när jag var barn?

Vår släkt
Exempel på frågor: Berätta om din barndoms släktkalas. Vad vet du om dina föräldrars barndom? Vilken av dina föräldrar har du känt dig närmast?

Favoriter
Exempel på frågor: Din bästa semester. Vilket är ditt livs bästa beslut? Din bäst bevarade hemlighet?

Ditt liv nu och i framtiden
Exempel på frågor: Drömmar du haft om ditt liv som slagit in. Vilken är ditt livs största besvikelse? Vad känns skönt med att bli äldre?

Mellan dig och mig
Exempel på frågor: Vad förändrades i dig efter att du blivit mamma? Hur förändrades du som mamma med åren? Vad har varit svårast med att vara mamma?

Ett uppslag ur Mamma – boken om ditt liv

Som ni ser är det ingen lätt match att fylla i boken! Man bör nog också stå varandra väldigt nära för att våga/vilja dela all information boken frågar efter. Jag hade kanske föredragit en lite enklare, ytligare bok, men jag gillar verkligen idén att bevara släktingars minnen. Nu undrar jag bara… var hittar jag Pappa – boken om ditt liv?

Det är en maffig bok med utrymme för mycket anteckningar. Som titeln antyder gäller frågorna barnets första år i plural och även graviditeten innefattas. Det finns många frågor att besvara och plats för foton, men också tomma blad med plats för valfritt innehåll.

Jag föll pladask för boken när jag slog upp uppslaget jag visar nedan. Man ska fylla i: ”det här tyckte mamma om att äta när du låg i magen – det här tyckte hon inte om – det här tyckte pappa om att äta när du låg i magen – det här tyckte han inte om”. Det är så skönt att pappa också får vara med! I många andra såna här böcker är det bara mamma, mamma hela tiden. Och visst, det är förstås bra om barnet inte har en pappa utan bara en eller flera mammor, men låt mig gissa att det inte är så skaparna tänkt… för de flesta såna här böcker jag sett är oerhört bakåtsträvande och verkar gå in för att fastställa gamla förlegade könsroller. Det brukar vara väldigt mycket rosa och ljusblått, gärna så att boken finns i två varianter och man ska köpa rätt färg. I Mina första år är den dominerande färgen orange! Den innehåller också lite snällare, pastelliga färger, och där finns ljusblått och ljusrosa representerade, men inte på det där dikterande sättet (rosa = flicka, blå = pojke).

Pappa får också vara med i Mina första år

Formatet är trevligt och rejält. Bakom den stadiga ryggen gömmer sig en ringpärm som gör boken lätt slå upp och skriva i. Dessutom är det möjligt att ta loss blad man inte vill använda – om man tycker sig kunna avvara både fram- och baksida på bladet, förstås (jag har även kört varianten att klistra över somliga frågor med grattiskort eller liknande). Ringpärm är ju verkligen inte snyggt i bokhyllan, så det är toppen att den döljs bakom en vanlig rygg. Det finns många finstämda foton och vackra citat i boken. Ett band håller ihop boken, vilket säkert kan vara bra när den börjar bli buktande välfylld. Ett register med olikfärgade flikar delar in boken i olika avsnitt: Så förberedde vi oss, Nu är du född, Din första tid, Växer så det knakar, Måltider, Resor och utflykter, Högtidsdagar, Dina favoriter.

Titta, så fin den är!

Jag är väldigt nöjd med den här fylla-i-boken!