”Jag lär mig klockan” ingår i en serie med aktivitetsböcker; ett par av de andra titlarna är ”Jag lär mig räkna” och ”Jag lär mig skriva”. Böckerna är utformade i samråd med pedagoger. Eftersom sonen köpte sitt första riktiga armbandsur idag för pengar han fick i födelsedagspresent så tänkte jag att det kunde vara dags för honom att faktiskt börja lära sig klockan. Vad kunde då vara mer lämpligt än att prova ”Jag lär mig klockan”? Sonen är 6 år och ska börja förskoleklass i höst, och boken riktar sig enligt förlaget till åldern 5-8 år.

Något som ofta lockar barn är klistermärken, och det finns med i denna bok och ska användas i olika övningar. Det gillade sonen. Någonting som vi upptäckte när vi skulle börja var att det förutsätts att man redan kan skriva siffror (och helst också läsa), och här blev det stopp ett tag tyvärr. Sonen kan skriva några siffror men inte alla och han blev irriterad och tyckte det var tråkigt. Vi hoppade över den övningen efter att ha tränat på att skriva siffran tre några gånger. Även i nästa övning skulle man skriva siffror (skriva rätt siffra som fattades på en urtavla) så vi gjorde så att sonen tittade och berättade och jag skrev.

Förutom frustrationen över skrivandet så är det en rätt bra pyssel-/aktivitetsbok med varierande övningar. Exempelvis ska man rita visare på klockor, leta efter klockor i en detaljrik bild, färglägga, dra streck till rätt alternativ och fundera över hur lång tid saker och ting kan tänkas ta att göra. Allra bäst funkar nog boken för ett barn som redan kan läsa och skriva själv, men man kan ju också göra på sitt eget sätt såklart (som vi gjorde). Ett plus vill jag ge till illustrationerna vars stil jag gillar skarpt!

Jag lär mig klockan
Författare & illustratör: Ingela P Arrhenius
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 28
ISBN: 9789129681000
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Nyligen lovordade jag Ingelin Angerborns mysigt mystiska böcker och här är en till bra bok i liknande stil: Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn.

Den här boken handlar om Micke (Mikaela) som flyttar till ett risigt gammalt hus i en norrländsk by. Mamma är konstnär och har fått jobb på ett äldreboende i byn för att få ekonomin att gå ihop. Dessutom kommer de mycket närmare mammas kille Vilgot och huset har de fått hyra billigt.

Micke börjar i en ny klass bara en vecka innan skolavslutningen. Hon får snabbt kontakt med Claudia och Stina, som berättar för henne att huset hon flyttat in i är ett spökhus. För länge sedan bodde en flicka som hette Elli i huset. Hon drunknade i älven och nu går hon igen. Micke kopplar snabbt ihop det med skuggan i väggen i hennes eget rum. Snart händer konstiga saker och Micke förstår att Elli vill säga henne något. På äldreboendet där mamma jobbar bor några gamlingar som växte upp samtidigt med Elli. Sixten kan berätta att Elli var mobbad. Och Harriet är helt förvirrad och verkar tro att Micke är Elli. Hon försöker be henne om förlåtelse och säger att allt upprepar sig.

Micke märker snart att Claudia har olika sidor av sin personlighet. Å ena sidan är hon snäll och trevlig, å andra sidan blir hon hård och vass när andra gör saker hon inte gillar. Till och med Stina, Claudias bästa vän, måste vrida ut och in på sig för att behaga henne. En annan som utsätts för Claudias ogillande är Wille. Han håller sig för sig själv, gömmer sig i sin stora huvtröja och verkar allmänt skum. Micke upptäcker att han smugglar mat från matsalen och att han håller till i en husvagn i skogen, nära älven.

Frågorna hopar sig: Vad är det Elli vill berätta? Blev hon knuffad ner i älven och i så fall av vem? Vad är det som upprepar sig? Och vad är det för skumt med Wille?

Det hela mynnar ut i en riktigt fin spökhistoria om vänskap och mobbing. Det här är den första boken jag läst av Kerstin Lundberg Hahn, fast jag har hört talas om henne ofta. Nu blev jag extra sugen på att även läsa Vitas hemlighet, som Malin verkligen tyckte om. För jag tycker verkligen om Skuggan i väggen!

---

Skuggan i väggen
Författare: Kerstin Lundberg Hahn
Förlag: Rabén & Sjögren (2012)
Antal sidor: 205
ISBN: 978-91-29-68123-9
Smakprov: smakprov.se
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris. Finns även som e-bok.

Nyligen skrev jag om Poppis barnbox, en box med pyssel och läsning i ett. Nu lottar OLIKA förlag ut boxen till tre av Barnboksprats läsare.

Allt du behöver göra för att vara med och tävla är att maila:

info@olika.nu

innan den 5/7 och motivera varför just du ska ha en Poppis barnbox.

Läs mer om boxen på olika.nu.

Lycka till!

PS: Boxen är både miljömärkt och fri från könsstereotyper!

Det kom ett brev hem till oss (och 3600 andra) från rektor Ulf Berg på Kungsholmens Grundskola. Han har skrivit till alla som bor på Kungsholmen och har barn i åldrarna 2-6 år.

Efter att ha läst artikeln Sagostunden som försvann (DN 24/4) om att högläsningen i de svenska barnfamiljerna minskar blev Ulf Berg bekymrad. I brevet berättar han om fördelarna med högläsning och även om hur de arbetar med läsning på Kungsholmens Grundskola.

Till Vårt Kungsholmen (nr 22-2012) säger han:

Den största boven i dramat tror jag är att man idag är och förväntas vara engagerad i sitt arbete i högre utsträckning än tidigare. Om jag kan få x antal föräldrar att börja läsa mer och att deras barn kommer att ha bättre förkunskaper när de kommer till skolan är jag nöjd.

Jag tycker att brevet är trevligt och entusiasmerande. Dessutom känns det bra att rektorn för skolan engagerar sig i en sån här fråga. Det ger i alla fall mig ett första gott intryck av skolan, så här ganska långt innan vi egentligen har något med den att göra (min dotter är 3½ år gammal).

Tänk dig att du har en ganska ful och tråkig byrå som ändå behövs till förvaring i ditt barns rum. Den kan säkert snyggas till med lite ny färg, men varför inte gå ett steg längre? Jag snubblade över bloggen On the Banks of Squaw Creek (är det inte ett vackert ortnamn förresten; Squaw Creek?) och där fick jag syn på en byrå som har fått en uppgift utöver att förvara kläder – den fungerar även som bokhylla! Själva hyllorna är kryddhyllor från Ikea; tänk vad folk är påhittiga när det gäller att hitta nya användningsområden för saker och ting. Läs mer om skapandet av byråbokhyllan här.

    

(bilderna är publicerade med tillstånd från bloggägaren till On the Banks of Squaw Creek, Katie, som förresten berättade i sitt mail till mig att hon har svenska rötter på sin pappas sida)