Jag har alltid varit svag för den knasiga minielefanten Pomelo; jag har tidigare skrivit om Pomelo den lilla elefanten och Pomelo blir stor, den senare är även recenserad av Marit Jonsson. Jag har dessutom läst men inte skrivit om Pomelo är kär. Det är ovanliga böcker med en säregen charm och humor, som gör mig tveksam till vilken målgrupp böckerna riktar sig mot. Är de barnböcker eller böcker för vuxna med barnasinnet kvar och förkärlek för knascharmig humor? Eller är det kanske helt enkelt allåldersböcker? Det har alltid känts som att jag uppskattar böckerna mer än mitt barn och när jag föreställer mig någon att ge dem i present tänker jag på min vuxna kompis Maria. Jag har inte sett det som något problem, det är väl inte så konstigt om vuxna kan uppskatta barnböcker på ett annat sätt eller rentav mer än barn gör.
Men alltså… Pomelo och motsatsorden är en pekbok med inte mindre än 116 olika ord och uttryck som ställs upp i motsatsförhållanden till varandra. Och nu börjar det kännas knepigt på riktigt. Vem är det gjort för? En del av motsatsparen är pedagogiska och tydliga, andra är mest skämtsamma på ett sätt som känns riktat till vuxna och ytterligare andra är inte ens motsatser utan försöker vara fyndiga på något vis, inte heller det känns riktat till barn. Men visst, det finns blinkningar till humor av det barnsligare slaget också, som framtill – baktill där mat kommer in i ena änden och bajs ut ur den andra. Men boken är så himla lång att jag har svårt att tro att någon tycker det är roligt i längden…
Jag är kluven. Det här är definitivt inte en pekbok som alla andra, den bryr sig liksom övriga Pomelo-böcker inte ett skvatt om att följa konventionerna. På ett sätt är det ju rätt kul. Men samtidigt… nej, pekbok med Pomelo känns inte helt rätt.
Precis som Bokunges Johanna Löjdström tycker jag: översätt någon av de andra riktiga Pomelo-böckerna i stället. Nästa Pomelo-bok på tur heter Pomelo och färgerna och för första gången känner jag mig inte säker på att jag kommer att vilja kasta mig över en ny Pomelo-bok. Synd. Men om inte annat ska jag med spänning följa vad andra skriver om den. Pomelo har trots allt en särskild plats i mitt hjärta.
Pomelo och motsatsorden
Författare: Ramona Badescu
Illustratör: Benjamin Chaud
Förlag: Rabén & Sjögren (mars 2012)
ISBN: 978-91-29-68067-6
Antal sidor: 128
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Jag läste igenom Pomeloboken idag på biblioteket och visst är den konstig! Vissa motsatsord är ju helt logiska medan andra bara är knasiga. Det fick bli en annan Pomelobok istället.
Min son som är 1,5 älskar den här boken :D vi läser den ofta och gärna från början till slut. Han har vissa sidor han gillar mer än andra, typ ”långt bort – nära”. Men håller med att vissa ”motsatser” e konstiga, gillar tex. inte illustrationen till rätt/fel samt stor/liten (snigeln är ju lika stor som elefanten på andra sidan). Men jag älskar att det finns så många motsatser, svårt (omöjligt??) att hitta en barnbok med så många motsatsord. Gillar också att det finns svårare motsatser, konkav/konvex, stalaktit/stalagmit, det känns som om boken kan användas länge liksom och i olika åldrar. Gillar att man även kan skapa dialog med äldre barn på en del bilder, tex. Fråga/svar. Gillar även tekanna/något helt annat. Att det är liksom ”think outside the box” feeling.
Vad fint att din son älskar boken så, Narin! Jag kan såklart se att boken har sin charm och Pomelo är ju oemotståndlig.