Resan till världens farligaste land

Naturen och äventyret står i fokus i denna episkt äventyrliga saga författad av Malte Persson, vuxenförfattare och kritiker och som nu också tagit sig an barnboksgenren via diktens språk, ett språk han behärskar sedan tidigare. Barnböcker i diktform är något som jag tycker mycket om, när det är ett gott hantverk vill säga. Högläsningen kan få en större effekt och bli mer dramatisk om sagan är författad på rim. I Resan till världens farligaste land passeras de hemskaste platser (ofta världens största eller värsta) som går att finna och barnet som lyssnar får bege sig ut till detta och möta en rad varelser och utmaningar, dock med flertalet viktiga visdomsord, som författaren i all vänlighet förser barnet med.

Illustrationerna av den mångsida Rui Tenreiro är både vemodigt vackra och obehagligt skrämmande. Själva bokomslaget är som en sammanfattning av illustratörens förmåga och ger en vink om vad läsaren kan förvänta sig av denna läskiga och sorgesamma bok, som har ett härligt kraftigt papper och kvalitet i både bild och text. Rimmen rullar på rysligt bra, några enstaka gånger hackar jag dock till och det kan bero på uppläsningen så väl som på något annat. Det är trolltagna barn, insekter, skelett, döingar på porträtt och en mycket bedrövad, ensam och moderslös prinsessa. Alla otäckingar är övervägande manliga och det skulle så klart kunna diskuteras. Den maktfullkomlige krigskungen i sitt slott med en total avsaknad av omsorg om dottern, får mig i alla fall att tänka till en stund. Jag lämnar det och inser att boken bär på andra kvaliteter, det ska vara djävligt och hemskt och sedan ett gott slut. Den allra sista sidan blev följaktligen min favoritbild och jag kunde pusta ut från alla läskigheter och tänka så där vuxet, att ett sådant land är tur att det inte finns och samtidigt inse att flertalet av de otäckaste delarna mycket väl förekommer även i vår värld. Barn som hör sagan upplever troligen mindre av varningar och möjlig sensmoral och mer av äventyret, det fantasifulla och det tokläskiga.
Naturen (och dess invånare) i sin kraftfullhet och med sina verkningar, utgör bokens fond. För det är ju så att mycket skrämmande, både i vår verklighet och i sagans fantasi, återfinns i naturen. Jag tänker på hav som blivit många sjömäns grav, skogen med sina troll, träsk som drar ner, ilskna djur, vattenlösa öknar, öar med jättar, berg med otillgängliga slott uppå och sjöar med vattenmonster:

För bortom träsket ligger det en sjö
och i sjön finns det en mystiskt ö
som ligger gömd i magisk dimma.
För att komma dit måste man simma
genom slemmigt slammigt vatten
som är mörkt som vinternatten
och man måste kunna vissa konster
för att lura vattenmonster.

En recension av en vuxen är en sak och kan ofta bli tämligen ordrik och kanske är ibland ett barns uttalande mer givande, såå… här kommer ett av mina lyssnande barns korta men kärnfulla recension i ett enda ord: ”Igen!”


Resan till världens farligaste land
Författare: Malte Persson
Illustratör: Rui Tenreiro
Förlag: Bonnier Carlsen (2012)
Antal sidor: 28
ISBN:9789163869594
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Författare: Malin Alvasdotter

Mitt namn är Malin och jag har 6 barn födda mellan 1998-2015 och jag tycker att deras bokintresse ger mig en bra inblick i olika sorters böcker för olika åldrar. Jag är utbildad inom Biblioteks- och informationsvetenskap och skriver själv på olika bokprojekt, så där som säkert många skrivande drömmande själar gör. I mitt skrivande för barn är det poetiska i livet och i naturen min drivkraft. Mitt intresse för miljö är mycket stort och tidigare drev jag bloggen MalvaLin, som också är mitt miljövänliga företags namn. Jag tilltalas oerhört av vackra eller spännande illustrationer. Det kan avgöra om jag tar en bok i min hand och sådan var jag även som barn, på gott och ont. Men det är ju så att bilder kan vara fantastiska ihop med en text och jag uppskattar även när böcker för äldre barn har illustrationer.

2 reaktioner till “Resan till världens farligaste land”

  1. Hej!
    Vilken fin recension och vilket bra tips! I vår familj läser vi poesi till frukostmackorna på morgonen. Det är inte alltid vi hinner med att läsa högt på kvällen då barnen har en massa olika aktiviteter, därför känns det gott att läsa något tillsammans, dela detta när alla är samlade.
    Barnen är goda läsare, men vi tycker fortfarande att det är mysigt att läsa tillsammans ;-)
    Resan till världens farligaste land låter som en bok vi skulle kunna läsa en lördagsmorgon när frukosten kan få ta lång tid =)
    Lo

  2. Tack Lo! Och tack för att du delar med dig av en fin frukostvana. Inspirerande!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *