Äntligen bajs!


Camilla Lundsten har kommit med en ny, pedagogisk bok. Den här gången handlar det om bajsandets konst.

Lillefanten har fått en potta! Lillefanten förklarar för Kanina och Maskot att man sitter där och väntar. Men vad väntar man på, kan man ju undra. Man väntar på att kisset och bajset ska komma, säger Lillefanten. Då skrattar de allihop, det låter så roligt.
Men Lillefanten får snart problem med att gå på pottan. Det kommer liksom ingenting. Lillefanten väntar och väntar… men bajset låter vänta på sig.
Till slut kommer det en bajskorv – en glad bajskorv! Vilken tur!

Jag har länge varit nyfiken på Camilla Lundstens böcker, efter att ha läst Bebisens roliga visor och verser. Den här boken lämnade mig lite besviken. Jag ville ha mer, det var så kort på något vis. Lillefanten har svårt att bajsa, väntar och så till sist kommer den en glad bajskorv. Men jaha… Det hade varit roligt med lite mer, kanske lite information om eller bilder på kiss och bajs eller liknande. Mer. Fast jag vet inte, kanske är det bra att det inte är mer. Det blir en bok om att det ibland är svårt att bajsa, behövs mer? Bajsandet är ju ibland nästan lite ångestladdat, då kanske det faktiskt är bra med en bok som inte krånglar för mycket utan bara beskriver det kort och koncist på ett ”såhär kan det vara-sätt”.

Min dotter har ännu inte börjat gå på pottan och har inte alls tyckt om att sitta på den de få gånger vi har provat. Vi får se hur hon reagerar senare, när hon är lite större. Kanske kan den här boken vara bra om hon fortfarande inte gillar pottan.

Bilderna är underbart färgglada och roliga att titta på, korta meningar är fullt tillräckligt för att beskriva vad som sker. Det är ju ändå en pekbok, dock lite annorlunda än traditionella pekböcker, känner jag. Kanske är det för att det inte brukar vara så mycket handling i andra pekböcker. Helena har funderat över samma sak tidigare.
Camilla Lundsten har en säregen stil, som jag gillar. Men jag får som sagt inte riktigt fatt i känslan av att något saknas.

Äntligen bajs!
Författare och illustratör: Camilla Lundsten
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 16
ISBN: 978-91-29-67453-8
Köp: Jämför priser

Kanske gillar du också:

Författare: Malin Skals

Jag heter Malin Skals och har alltid älskat böcker. Särskilt barnböcker har alltid legat mig varmt om hjärtat! Jag har två barn (Wilma, född 2009 och Anton, född 2013). Jag är utbildad bildlärare och studerade på Konstfack och är även mycket intresserad av illustration. Drömjobbet är barnboksillustratör. En annan av mina största drömmar är att en dag få ge ut en barnbok jag skrivit och illustrerat själv. Det är jag som ritar illustrationerna till Barnboksprat (vid olika teman etc.) och jag har även gjort headern. Följ mig gärna på instagram; wilmapalmen eller se min facebooksida; facebook.com/skalsart

6 reaktioner till “Äntligen bajs!”

  1. Jag är faktiskt lite trött, eller i alla fall mättad, på Camilla Lundsten… Jag tycker om henne som illustratör men böckerna har vi inte riktigt fastnat för här hemma ännu. (Mest succé hos oss gör henne pussel, faktiskt!) Och ska man göra böcker om bajs tror jag man ska göra som Pernilla Stafelt (Bajsboken) och rikta sig till barn i kiss- och bajsåldern hellre än en pekbok. Men vi har å andra sidan inga bajsproblem här hemma och det är kanske därför vi inte ser samma behov?

  2. Ja, men där satte du nog fingret på något! Det var nog lite sånt där jag hade i huvudet, som jag inte kunde sätta fingret på, men du gjorde det åt mig!
    Vi har också bajsboken hemma och den gillar jag också mycket bättre!

  3. Detta va faktiskt en av de böcker jag tittade på innan jag fastnade för Bajs (i recensionen tidigare). Jag kände också att någonting saknades men kunde inte heller sätta fingret på vad.

  4. Oj! Bilderna var ju inte så roliga, så data-gjorda de ser ut, tråkiga… Blir inte alls sugen på att läsa faktiskt. Ni som gillar hennes bilder – vad är det som gör att ni gillar dem? Nyfiken bara…

    /Emilia

  5. Emilia: Jag gillar bilderna för att de känns retro och lite kollage-aktiga. Jag gillar färgglada grejer. Fast det är ju inte mina all time-favoriter förstås. Men jag gillar dem.

  6. Jag tycker också bilderna är retrofina. Men jag är vuxen. Hur funkar de för barn egentligen? Som inte går loss på retro. Och som dessutom inte är så vana att avkoda bilder än. Är det någon som har provat den på sina barn? Vad tyckte de?

    Vill man ha färgglatt och lite mer genomarbetat kan jag tänka mig att Sara Lundbergs nya pekbok ”Sommar” funkar mycket bättre! Eller vad tror ni? Provbläddra i boken här:

    http://www.alvinaforlag.se/bocker/sommar.shtml

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *