Att lära sig att förstå skriftspråket upplevs ofta som en magisk gräns. Barnet som har knäckt skriftspråkets kod kan nästan jämföras med barnet som precis lärt sig gå.

Precis som att gåendet bygger på en massa andra saker (som att vi tränat balans och koordination) är det förstås också så med läsandet och skrivandet. Skriftspråket är inte något som finns helt själv, utan det kopplar ihop med sådant som finns i våra tankar.

Trots att skriftspråket är sammanbundet med talspråket finns den där magiska gränsen mellan dem. Ibland kan jag till och med uppleva att man inte riktigt får uppmuntra sina barn att förstå skriftspråket om de är för unga, något i stil med ”de är så små, varför hetsa?”. Men vem säger det till föräldern som håller det lilla barnet i handen för att det ska få träna på att gå?

Det är en enorm skillnad mellan att tvinga sitt barn att lära sig läsa och att uppmuntra det till inblick i ett nytt kommunikationssätt. Så, jag uppmuntrar mina barn att förstå skriftspråket, men med en grund i dess koppling till andra kommunikationssätt.  Det är ju något av det som är så speciellt med bilderböcker, att ord och bilder vävs samman till en förståelse.

Här är ett par andra sätt att koppla ihop bildspråk med skriftspråk:

Ordkort

De här korten är tänkta att användas som ordbilder som barn kan läsa själva. Låt först barnet läsa hela ordet för att sedan täcka över en del av ordet och bilden så som den nedre bilden visar.

Miniböcker

Små böcker som bygger på att bilden ska hjälpa till vid läsandet av ordet. Men för att det ska bli lite utmaning får barnet inte se hela bilden förrän hon/han läst ordet och vänt sida.

Jag gjorde två olika sorter: ”Gissa vad det är” och ”Gissa vem som bajsat”. (Ja, mina barn är i kiss- och bajsåldern ;) ) Till några av bilderna valde jag även att lägga till extraord som man såg när man bläddrat.

Postat 12:57 av Emma Lindström i Läsning
Etiketter:
bloggar.se: